Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

Det här är handeln

Detaljhandel, partihandel och motorhandel

Handeln har en betydande roll i samhället. De flesta besöker en butik eller handlar på nätet flera gånger i veckan. Handeln består av tre huvudsakliga delar: detaljhandeln, partihandeln och motorhandeln. Detaljhandelns företag säljer varor direkt till konsumenter i fysiska butiker eller via nätet. Detaljhandeln kan i sin tur delas upp i två delar: dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln består främst av livsmedelsbutiker som säljer varor som konsumenter använder dagligen, och är den mest frekvent besökta delen av handeln. Sällanköpsvaruhandeln består av varor som konsumenter köper med lägre frekvens, exempelvis möbler, hemelektronik och kläder. I detaljhandeln säljs varorna från en butik (fysisk eller digital) till en kund. Partihandeln är försäljningsledet dessförinnan, där företag säljer till andra företag. Ett exempel på partihandel är när tillverkare säljer sina varor till ett detaljhandelsföretag. Partihandeln hanterar ofta stora volymer av varor. Partihandeln är omsättningsmässigt nästan dubbelt så stor som detaljhandeln. Handelns tredje del består av motorhandeln, vilket är handel med och reparation av motorfordon såsom bilar och mopeder.

Schematisk bild av handelns struktur

Sysselsättning

Handeln är en viktig arbetsgivare. Drygt 11 procent av alla sysselsatta i Sverige arbetar i handeln, vilket gör handeln till näringslivets största bransch. Den del av handeln som sysselsätter flest är detaljhandeln. År 2019 var drygt 257 700 anställda i detaljhandeln och en fjärdedel av dem var ungdomar i åldern 16 till 24 år. Detaljhandeln spelar därmed en viktig roll när det gäller sysselsättning av unga och inträde på arbetsmarknaden. Partihandeln sysselsätter något färre än detaljhandeln. År 2019 arbetade ungefär 237 000 svenskar i partihandeln. Motorhandeln sysselsatte ungefär 72 500 personer år 2019.

Omsättning

Hushållen lägger en betydande del av sin konsumtion i handeln. Majoriteten av hushållens konsumtion sker i detaljhandeln, där den största varugruppen är livsmedel. Under 2019 spenderade hushållen 12 procent av den totala konsumtionen på livsmedel. Under år 2019 uppgick den totala nettoomsättningen inom handeln till drygt 2 955 miljarder kronor. Trots att detaljhandeln är den del av handeln som sysselsätter flest omsätter partihandeln mer än det dubbla. Nettoomsättningen inom partihandeln uppgick till 1 629 miljarder kronor under 2019, medan detaljhandeln omsatte 812 miljarder kronor. Motorhandeln stod för 17 procent av handelns nettoomsättning, vilket motsvarar 513 miljarder kronor.

Ekonomi

Handeln spelar en stor roll för Sveriges ekonomi. År 2018 genererades 11 procent av Sveriges BNP i handeln. Endast den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin stod för större delar av BNP än vad handeln gjorde. Under år 2017 bidrog handeln med 287 miljarder kronor till statskassan, exklusive bolagsskatt. Nästan hälften kom från moms, resterande del kom från sociala avgifter och inkomstskatter. Handeln stod då för 15 procent av de totala skatteintäkterna. På grund av handelns stora betydelse för ekonomin riskerar en nedgång i handeln få betydande konsekvenser för Sveriges ekonomiska utveckling och skatteintäkterna.

Jämfört med näringslivet i stort så är rörelsemarginalen i handeln förhållandevis låg. År 2019 hade partihandeln högst rörelsemarginal om 3,8 procent, motorhandeln hade 3,0 procent och detaljhandel 2,3 procent i rörelsemarginal. För näringslivet som helhet ligger rörelsemarginalen på ungefär 7 procent. Rörelsemarginalen är den andel av omsättningen som företagen har kvar efter att alla kostnader är betalade. En låg rörelsemarginal innebär att risken är relativt stor att ett företag börjar förlora pengar om exempelvis försäljningen viker eller om kostnaderna ökar. Under åren 2008 till 2009 sjönk rörelsemarginalen i handelns delbranscher kraftigt, vilket visar hur konjunkturkänsliga branscherna är.

Företag

Den svenska handeln består av över 120 000 företag fördelade mellan detalj-, parti- och motorhandel. Detaljhandeln står för nästan hälften av företagen.

Under det senaste decenniet har handeln koncentrerats till färre och större företag. Sedan 2011 har antalet företag i detaljhandeln minskat med 4 procent, och i partihandeln har det minskat med 8 procent. En bidragande faktor till det vikande antalet företag är att olika bolag i branscherna har slagits samman, det vill säga konsoliderats. I motorhandeln har däremot antalet företag ökat med 13 procent sedan 2011.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.