Coronapandemin blev ett bevis på gränshandelns sårbarhet – stängda gränser ledde till extrema försäljningstapp i flera svenska kommuner som är beroende av ett inflöde av norska konsumenter. Sedan slutet av 2021 har en återhämtning skett, men gränshandeln är ännu inte tillbaka på förpandemiska nivåer och stora osäkerhetsfaktorer kvarstår.

Året innan coronapandemin slog till spenderade norrmän 28 miljarder kronor i svenska butiker – vilket motsvarade 4 procent av Sveriges totala detaljhandel. Det är huvudsakligen de stora prisskillnaderna på varor som tobak, alkohol, godis och mat som driver norska konsumenter att ta sig över gränsen för att handla – vissa varor kan vara dubbelt eller till och med tre gånger dyrare i Norge jämfört med Sverige.

I några av de svenska gränskommunerna har stora handelsplatser växt fram med enorma godisbutiker, matbutiker och annan handel för att tillfredsställa norrmännens efterfrågan på jämförelsevis billig shopping. Det mest framträdande exemplet är Strömstad som haft en tio gånger större detaljhandelsförsäljning än genomsnittet sett till befolkningsstorleken – och år 2019 jobbade nästan var fjärde sysselsatt invånare i detaljhandeln. Även för kommuner som Eda, Årjäng, Tanum och Torsby spelar gränshandeln en viktig roll genom att ge många invånare ett arbete och en inkomst, bidra till att näringslivet kan utvecklas och generera viktiga skatteintäkter.

Men grundförutsättningen för en blomstrande gränshandel är just öppna gränser och friheten att handla i butiker utan rädsla för sin egen och andras hälsa – något som blivit en bristvara under coronapandemin. I diagrammet nedan ses gränshandelns tapp enligt estimeringar från den norska statistiska centralbyrån. Försäljningen störtdök under första kvartalet 2020 och började inte återhämta sig förrän slutet på 2021. Nu ses en stark återhämtning, men gränshandeln är ännu inte tillbaka på samma nivåer som innan pandemin.

De senaste två åren blev ett bevis på gränshandelns sårbarhet, och även om oron för att gränserna stängs igen kanske i dagsläget känns långt borta finns andra osäkerhetsfaktorer kvar. Det finns en risk att hela grunden för gränshandeln sätts i gungning om politiska krafter i Norge får igenom beslut att exempelvis sänka skatterna på socker, tobak, kött och alkohol och prisskillnaderna därför minskar. En nyckel för att framtidssäkra gränshandeln är därför att addera fler besöksanledningar än bara billig shopping för att öka attraktiviteten på platserna – exempelvis nöje och upplevelser. Platsen behöver fler ben att stå på.

Facit över hur kommunerna som är mest beroende av gränshandel klarat sig under pandemin ges i september, då siffror över hur detaljhandeln i Sveriges kommuner och regionen gått under 2021 publiceras under Regional handel på Handelsfakta. Kartläggningen kommer även presenteras på ett seminarium som är öppet för alla – klicka här för att läsa mer.