Spaningar

År 2019 växte den fysiska detaljhandeln med 2,6 procent. Sällanköpsvaruhandeln i butik ökade med 1,8 procent, efter att ha uppvisat nolltillväxt under 2018 då e-handeln istället stod för all tillväxt i branschen. Dagligvaruhandeln i butik drivs i sin tur på av befolkningsökning och prishöjningar, och växte med 3,3 procent under 2019. År 2019 blev dessutom ett relativt starkt år för den svenska gränshandeln. De största gränshandelskommunerna är Strömstad, Eda, Årjäng och Åre som ligger vid den norska gränsen samt Haparanda som ligger intill Finland. Haparanda hade en kraftig tillväxt om 11 procent under året. Årjäng, Eda och Malung-Sälen växte med 7 procent vardera medan både Åre och Strömstad visade tillväxtsiffror på 4 procent jämfört med föregående år.

Den svensk-finska gränshandeln drivs på av handeln av snus, eftersom snus inte är tillåtet att sälja i Finland. En annan viktig faktor är IKEA, som öppnade i kommunen 2006 och som lockar många finska konsumenter då IKEA inte har något varuhus i norra Finland. Med detta som bas har detaljhandeln i kommunen kunnat utvecklas och nu är även kategorier såsom kläder, godis och mat en del av den finsk-svenska gränshandeln. Haparanda hade ett försäljningsindex på 352 under 2019, vilket innebär att konsumtionen motsvarade en kommun med en mer än tre gånger större befolkning. Försäljningsindex är ett sätt att mäta den lokala handelns styrka, och visar försäljning per invånare i en kommun. Ett försäljningsindex på 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner.

Norska konsumenter som åker till Sverige handlar främst dagligvaror som tobak, läsk, alkohol, godis och kött eftersom dessa varor är betydligt billigare i Sverige än i Norge. Främst beror det på att Norge har höga skatter på varor som anses ohälsosamma. Strömstad som ligger vid den svensk-norska gränsen är den enskilt största gränshandelskommunen i Sverige, med en inflöde som gör att omsättningen i detaljhandeln motsvarar en tio gånger större kommuns omsättning. Dragplåstret är Nordby köpcentrum som årligen omsätter drygt 4-5 miljarder kronor.

Gränshandeln bidrar till att fler företag kan etablera sig i kommunerna, ger många invånare ett arbete och en inkomst och gör att handeln kan utvecklas. Men det faktum att inflödet av utländska konsumenter är så pass viktigt skapar även en sårbarhet. Under år 2020 har denna sårbarhet visat sig i hur hårt gränshandeln drabbats av coronapandemin. För att minska risken för smittspridning har gränserna mot både Norge och Finland varit stängda under perioder, och gränshandeln har därför stått i princip still under flera månader. Statistik från SCB visar att dagligvaruhandelns försäljning i Sveriges gränshandelskommuner tappade 52 procent under andra kvartalet 2020 jämfört med samma period förra året. Kommunerna som gränsar mot Norge har haft det tuffast – där minskade dagligvaruhandeln med 56 procent, medan dagligvaruhandeln i kommunerna som gränsar mot Finland minskade med 21 procent. Längs svensk-norska gränsen sticker Strömstad ut med ett oerhört kraftigt tapp om 82 procent. I Haparanda vid svensk-finska gränsen minskade dagligvaruhandeln med 27 procent. Även sällanköpsvaruhandeln har upplevt kraftiga tapp.

Kommuner med ett högt försäljningsindex, det vill säga ett stort inflöde av konsumenter från andra kommuner, har kunnat bygga upp sitt butiksbestånd med fler och större butiker utifrån förväntningen att försäljningen kommer vara större än vad det befolkningsmässiga underlaget faktiskt medger. Detta är riskfyllt, eftersom inflödet av konsumenter är beroende av flera faktorer som kommunerna inte själva kan kontrollera, exempelvis skatter och reserestriktioner. Den svensk-norska gränshandeln grundar sig i prisskillnaderna mellan länderna på vissa typer av dagligvaror, men om Norge slopar de höga skatterna och dessa prisskillnader inte längre existerar kommer många norrmänn inte längre ha en lika stor anledning att åka hela vägen över gränsen för att handla. Dessutom är gränshandeln ju beroende av att det faktiskt går att åka över landsgränserna. Därför är framtiden för gränshandelskommunerna osäker – kommer de blomstra eller kommer kommunerna kännetecknas av konkurser, arbetslöshet och tomma butikslokaler?

SCB:s kartläggning över regional omsättningsstatistik hittar du här.