Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

Butiksstrukturen

Den fysiska detaljhandeln består av tusentals aktörer och över 30 000 butiker

Detaljhandeln är en viktig del av näringslivet i Sverige. Det är inte enbart på grund av dess del i bruttonationalprodukten eller roll som första arbetsgivare för många unga. Det är också en konsekvens av detaljhandelns fysiska fotavtryck som formar hur våra städer, förorter och landsbygd ser ut.

Den fysiska handeln består främst av butiker

Med detaljhandel avses försäljning av varor till individuella konsumenter. Det är vi, alla vi som handlar i Sverige, som tillsammans utgör dessa konsumenter. Försäljning av varor till företag och myndigheter kallas inte detaljhandel utan kallas istället för partihandel. Denna sida handlar om detaljhandel, alltså försäljning till personer, men det är viktigt att komma ihåg att gränsen mellan detalj- och partihandel inte alltid är knivskarp. Ibland handlar företag i vanliga affärer och ibland handlar vi konsumenter hos handlare som egentligen främst riktar sig till företag.

Den här sidan handlar om fysisk detaljhandel. Med fysisk detaljhandel menas handel som sker i butik. Det innebär att köp av varor som sker på nätet eller via det som kallas torghandel inte ingår. Dessutom ingår bara permanenta butiker, sådana som är tänkta att finnas under en längre tid. Små pop-ups och liknande koncept räknas alltså inte. Säsongsbutiker, butiker som bara är öppna vissa delar av året, räknas dock.

Denna sida handlar alltså om försäljning av varor till konsumenter i permanenta fysiska butiker. För enkelhetens skull kallar vi detta för butikshandel framöver.

Det finns över 30 000 butiker men antalet har minskat de senaste åren

Runt slutet av 2019 uppskattades antalet butiker i Sverige till 32 351. Det är många butiker men en signifikant minskning jämfört med tidigare år. Mer specifikt motsvarar det en minskning om cirka sex procent.

Butikshandeln kan delas in i fristående handel och kedjedriven handel

När vi studerar butikshandeln vill vi oftast inte titta på alla butiker på en gång, det blir otympligt. Istället delar vi in butikshandeln i olika grupper baserat på butikernas karaktärsdrag. Ett av de viktigaste karaktärsdragen är huruvida butiken är vad som kallas fristående eller om den drivs av en kedja.

Med kedja avses en gruppering av två eller flera butiker med gemensam profil, marknadsföring och så vidare. Det är viktigt att komma ihåg att de exakta formerna dessa kedjor tar kan se mycket olika ut. I vissa fall, som till exempel IKEA, är det ett stort företag som driver samtliga butiker. I andra fall, som till exempel ICA, finns det en organisation som står bakom varumärket men de enskilda butikerna drivs av mindre företag som har en eller möjligtvis två butiker.

Kedjorna står för en majoritet av butikshandeln sett till antalet butiker och omsättning

En anledning till varför det är viktigt att dela in butikshandeln i kedjedriven handel och fristående handel är för att de båda grupperna ser mycket olika ut och spelar mycket olika roller i butikshandeln. Den kedjedrivna handeln är i allmänhet större och mer framträdande. Faktum är att kedjorna står för cirka 61 procent av butikerna och ungefär 85 procent av omsättningen i butikshandeln.

De flesta kedjor är små men de stora kedjorna dominerar butiksbeståndet

Definitionen att en kedja måste ha två eller fler butiker innebär till sin natur en låg tröskel för att räknas som kedja. Detta innebär att det finns väldigt många kedjor och att de allra flesta kedjor är mindre än vad vi typiskt tänker oss. Faktum är att medianantalet butiker i en kedja enbart är fyra och att 81 procent av alla kedjor har färre butiker än det genomsnittliga antalet 24.

Samtidigt är de stora kedjorna stora nog att ändå dominera butiksbeståndet. Endast 25 kedjor har över 150 butiker, det motsvarar cirka 3 procent av alla kedjor. Dessa kedjor har dock tillsammans 8 016 butiker vilket motsvarar ungefär 40 procent av alla kedjedrivna butiker.

Butikshandeln går också att dela in i olika delbranscher

Den näst viktigaste dimensionen när vi delar upp butiksbeståndet är vilken delbransch butiken hör till. Butikshandeln består av flera olika delbranscher där de största sett till antalet butiker är dagligvaruhandeln, modehandeln, heminrednings- och möbelhandeln, hemelektronikhandeln samt bygghandeln. Med dagligvaruhandel avses försäljning av livsmedel inklusive alkohol och tobak.

Snabbast ökar butiksbeståndet i den breda varuhushandeln

Butiksbeståndets utveckling ser olika ut i detaljhandelns delbranscher. Störst tillväxt återfinns i den breda varuhushandeln där antalet butiker ökat med 15 procent. Det är i hög grad en följd av lågprishandelns expansion i Sverige. Leksakshandeln är den bransch där butiksbeståndet krympt snabbast. Antalet leksaksbutiker har minskat med 16 procent vilket är nära sammankopplat med konkursen för TOP-TOY, bolaget som stod bakom Toys ”R” Us och BR Leksaker.

I absoluta tal är modehandeln den bransch som sett den största minskningen av beståndet. Branschen har det tufft och antalet butiker har minskat med 7,7 procent sedan 2017. Av de 30 kedjor med flest butiker 2017 har en tredjedel befunnit sig i konkurs eller rekonstruktion någon gång sedan dess.

Den kedjedrivna butikshandeln går att dela in i olika segment

En annan dimension längs vilken det går att dela upp butikshandeln är i vilket segment butiken befinner sig. De fyra segment en butik kan höra till är lågpris (ex. ÖoB), mass market (ex. ICA), premium (ex. Gant) och lyx (ex. Burrberry). Segmenten tilldelas endast butiker som är kedjeanslutna och indikerar i allmänna termer vilken nivå av status och pris som kedjan är associerad med. Bedömningen av segmenttillhörighet görs av HUI i samband med kartläggningen av butiksbeståndet. Mer utförliga beskrivningar av segmenten återfinns i ordlistan. Det absolut största segmentet är mass market men lågpris är det enda segmentet vars butiksbestånd tydligt växer. Anledningen är att lågprishandeln är underrepresenterad bland stängningarna och överrepresenterad bland öppningarna. År 2017 stod lågpris bara för tolv procent av de kedjeanslutna butikerna men har sedan dess stått för 21 procent av kedjeöppningarna. Därtill kommer att i nästan en tredjedel av detaljhandelns delbranscher är det en lågpriskedja som har öppnat flest butiker. Det finns ett antal lyxbutiker i Sverige, främst i storstäderna. Andelen lyxbutiker är dock mindre än 1 procent av det totala beståndet av kedjeanslutna butiker, vilket medför att andelen inte dyker upp i diagrammet över butikshandelns segment.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.