Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.


Detaljhandelns försäljning

Kvartal 2 och första halvåret 2021

Uppsving för sällanköpsvaruhandeln

Detaljhandeln växte med 7,4 procent under andra kvartalet 2021, jämfört med samma period 2020. Den sociala distansering som coronapandemin har medfört har lett till att konsumtionen har förskjutits från tjänster till fysiska varor, vilket har gagnat detaljhandeln. Inte minst har sällanköpsvaruhandeln gynnats av det förändrade konsumtionsbeteendet.

Sällanköpsvaruhandelns försäljning uppgick till cirka 136,9 miljarder kronor under det andra kvartalet 2021, vilket motsvarar en tillväxttakt om rekordartade 12,6 procent. Allra högst var tillväxten under maj månad, då branschens försäljning växte med hela 14,9 procent. En av framgångsfaktorerna är att hemrelaterade branscher som heminredningshandeln och elektronik- och vitvaruhandeln har gått fortsatt starkt under våren. Bland annat slog försäljningen av TV-apparater i taket inför sommarens sportevenemang. Dessutom repar sig modehandeln när samhället börjar öppna upp igen. Behovet av att uppdatera garderoben är stort när många svenskar återgår till sina arbetsplatser för första gången på länge. Inte minst märks återhämtningen i optikhandeln, som var den bransch som växte allra mest under kvartalet.

Livsmedelshandeln hade en betydligt blygsammare utveckling under andra kvartalet. Försäljningen uppgick till 87,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt om blygsamma 0,2 procent. Den svaga tillväxten beror främst på att branschen möter höga jämförelsetal.

Pandemins effekter på delbranschernas utveckling

Pandemin har slagit stenhårt mot de branscher som är fokuserade på mode. Restriktionerna har medfört att butiksbesöken har blivit färre och de moderelaterade inköpen likaså. När vi nu rör oss mot en mer normal vardag märks detta bland annat på optikhandelns tillväxtsiffror, som uppgick till 44,8 procent under andra kvartalet 2021. Även skohandeln har haft vind i seglen. Under andra kvartalet växte delbranschen med hela 33,9 procent. De höga tillväxttalen beror till viss del på att jämförelsetalen från 2020 är mycket låga, men är likväl ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll.

Sämst var utvecklingen för sport- och fritidshandeln (-3,7 procent), livsmedelshandeln (0,2 procent) och möbelhandeln (7,1 procent). Dessa branschers framgång under förra våren ger en sämre utveckling i år, då jämförelsetalen är väldigt höga.

En effekt av pandemin är att efterfrågan på sällskapsdjur har skjutit i höjden. Efterfrågan märks inte minst på försäljningsstatistiken för zoohandeln, som bland annat säljer smådjur och tillbehör till större sällskapsdjur. Sett till första halvåret 2021 uppmättes tillväxttakten till hela 29,3 procent. Delbranschen hamnar därmed på första plats sett till utvecklingen under årets första sex månader.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.