Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.


Detaljhandelns försäljning

Kvartal 3 2021

Fortsatt stark utveckling i sällanköpsvaruhandeln

Detaljhandeln växte med 5,4 procent under tredje kvartalet 2021, jämfört med samma period 2020. Under kvartalet avvecklades de restriktioner och rekommendationer som gällt tidigare under året. Möjligheten att åter i större utsträckning konsumera tjänster så som kultur, resor och restaurangbesök. Detta tycks inte hållit tillbaka konsumtionen i detaljhandeln som fortsatt gå starkt även under årets tredje kvartal.

Sällanköpsvaruhandelns försäljningsutveckling uppgick till 8,2 procent under det tredje kvartalet 2021, jämfört med samma period 2020. Allra högst var tillväxten under augusti månad, då branschens försäljning växte med hela 12,9 procent. En av framgångsfaktorerna till den fortsatt starka försäljningsutvecklingen är att de branscher som gick bra under det första pandemiåret har i stor utsträckning fortsatt att gå bra även under sommaren och hösten. Exempelvis har hemelektronikhandel och bygg-, järn- och färghandeln tillväxttal på över 10 procent hittills i år. Dessutom återhämtar sig de branscher som hade det svårare under det första pandemiåret. Högst försäljningstillväxt under det tredje kvartalet hade urhandeln som växte med drygt 22 procent, följt av optikhandel och skohandel. Lägst tillväxt under kvartalet hade sport- och fritidshandeln samt möbelhandeln som båda backade något.

Livsmedelshandelns försäljningsutveckling uppgick till 1,4 procent under kvartalet. Trots höga jämförelsetal från fjolåret och en återhämtad restaurangmarknad ökade försäljningen. Totalt sålde branschen för 85 miljarder kronor.

Pandemins effekter på delbranschernas utveckling under tredje kvartalet

Pandemin har inneburit tuffa tider för branscher med fokus på det yttre. Restriktionerna har medfört att sociala aktiviteter har uteblivit och de moderelaterade inköpen likaså. När vi nu återgått till en mer normal vardag märks detta bland annat på urhandelns tillväxtsiffror, som uppgick till 22,1 procent under tredje kvartalet 2021. Även optikhandeln och skohandeln har fått revansch. Under tredje kvartalet växte delbranscherna med 21,5 procent respektive 18,7 procent. De höga tillväxttalen beror till viss del på att jämförelsetalen från 2020 är mycket låga, men är likväl ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll.

Sämst var utvecklingen för sport- och fritidshandeln (-2,1 procent), möbelhandeln (-1,5 procent) och bok- och mediahandeln (3,8 procent). Dessa branschers framgång under förra våren ger en sämre utveckling i år, då jämförelsetalen är väldigt höga.

En effekt av pandemin är att efterfrågan på sällskapsdjur har skjutit i höjden. Efterfrågan märks inte minst på försäljningsstatistiken för zoohandeln, som bland annat säljer smådjur och tillbehör till större sällskapsdjur. Sett till de första nio månaderna 2021 uppmättes tillväxttakten till hela 24,4 procent. Delbranschen hamnar därmed på första plats sett till utvecklingen under årets första nio månader.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.