Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.


Detaljhandelns försäljning

Kvartal 4 och helåret 2020

Pandemin präglade detaljhandelsåret 2020

Coronapandemin har kluvit försäljningsaktiviteten i detaljhandeln och de tydliga vinnarna är delbranscher kopplade till hemmet. Hemelektronikhandeln, heminredningshandeln och bygg-, järn- och färghandeln hade starka tillväxttal under året. De delbranscher som har det tuffast är kläd- och skohandeln.

Livsmedelshandeln knep marknadsandelar

Livsmedelshandelns försäljning uppgick till drygt 88,3 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2020, vilket motsvarar en tillväxttakt om hela 7,6 procent. Branschen har levererat starka försäljningstal hela året där några månader sticker ut som extra anmärkningsvärda. Under mars månad växte branschens försäljning med hela 12 procent, vilket i hög grad förklaras av hushållens bunkring av torrvaror, djupfryst och sanitetsprodukter. Under december månad växte branschen med hela 9,9 procent, vilket föranledes av ett kraftigt minskat utlandsresande, färre julbordssittningar på restaurang och låga jämförelsetal från förra året.

Sett till helåret 2020 uppgick livsmedelshandelns försäljning till 340,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt om 6,6 procent. Men vad har möjliggjort denna kraftiga tillväxtresa för livsmedelshandeln? Sett till hela mat- och måltidsmarknaden, som även innefattar restauranghandeln och Systembolaget, har försäljningen minskat med 1,6 procent. Nedgången i mat- och måltidsmarknaden förklaras av försäljningsraset inom restauranghandeln. Sett till helåret 2020 minskade försäljningen i restauranghandeln med hela 24,8 procent.

Svenskarnas shopping under pandemiåret 2020

Pandemiåret 2020 har präglats av oro, social distansering tillika inställda resor, nöjen och tjänster.  Samtidigt har pandemiåret skapat utrymme i svenskarnas plånböcker, vilket möjliggjort för handeln att växa. Handelns framgång har dock inte varit enkel, utan är resultatet av ett hårt omställningsarbete från branschens sida. Svenskarna – inte minst äldre och personer i riskgrupper – har uppmanats till social distansering och avråtts från att besöka fysiska butiker. Istället har de vänt sig till e-handeln och överlag skedde hela detaljhandelns tillväxt i e-handeln, även om enskilda branscher växte även i fysisk butik.

Den sociala distanseringen har även gjort oss mer teknikberoende och många svenskar har köpt digital utrustning både till hemmakontor och underhållning. Allra störst var köpboomen under Black Week i november. Hemelektronikhandelns rekordförsäljning landade slutligen på en tillväxttakt om 13,4 procent för helåret.

Under året har svenskarna spenderat mer tid i hemmen, och därmed lagt mer tid och pengar på att skapa en miljö som är anpassad för både hemmakontor och återhämtning. Detta återspeglas bland annat i heminredningshandelns försäljningstillväxt som uppgick till 10,6 procent under 2020. Även Bygg, järn och färghandeln har haft ett kanonår med en helårstillväxt på 17,2 procent.

Ytterligare en effekt av pandemin är att efterfrågan på sällskapsdjur slagit i taket. Rusningen märks inte minst i försäljningsstatiken för Zoohandeln (djuraffärer). För helåret 2020 uppgick försäljningen i branschen till 4,0 miljarder kronor och tillväxttakten uppmättes till hela 41,6 procent. Zoohandeln var därmed detaljhandelns tillväxttaktraket 2020.

E-handeln exploderade 2020

Under 2020 växte e-handeln med 40 procent jämfört med under 2019, vilket motsvarar en ökning med 35 miljarder kronor, enligt PostNords E-barometer. Det är en rekordartad tillväxt som sprängde 100 miljardersvallen med råge. Totalt uppgick e-handelns omsättning till 122 miljarder under 2020. Under det fjärde kvartalet var tillväxten hela 56 procent, jämfört med samma kvartal 2019. Tillväxten inom dagligvaruhandeln nästintill fördubblades under året, med en ökning om 95 procent. Bland branscherna i sällanköpsvaruhandeln var det möbler och heminredning som stod för den största ökningen med över 60 procent.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.