Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

E-handeln i Sverige

Sverige är ett land i framkant när det gäller digital mognadsgrad

E-handelsutvecklingen under 2020

Under 2020 växte e-handeln med 40 procent jämfört med under 2019, vilket motsvarar en ökning med 35 miljarder kronor, enligt PostNords E-barometer. Det är en rekordartad tillväxt som sprängde 100 miljardersvallen med råge. Totalt uppgick e-handelns omsättning till 122 miljarder under 2020. Under det fjärde kvartalet var tillväxten hela 56 procent, jämfört med samma kvartal 2019. Tillväxten inom dagligvaruhandeln nästintill fördubblades under året, med en ökning om 95 procent. Bland branscherna i sällanköpsvaruhandeln var det möbler och heminredning som stod för den största ökningen med över 60 procent.

Under en genomsnittlig månad e-handlade 3 av 4 svenskar i åldrarna 17-79 år.

HUI Research och PostNord prognosticerar att tillväxten i e-handeln kommer landa på 7 procent för helåret 2021. En trolig utveckling är att 2021 kommer att gå svagt i flera delbranscher till följd av de höga utvecklingstalen.

E-handeln i Sverige

I takt med att Sverige har digitaliserats har en allt större del av försäljningen i detaljhandeln flyttats online. År 2020 e-handlade svenska konsumenter varor för 122 miljarder kronor. E-handel stod då för 14 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln, att jämföra med elva procent 2019. Det kan sedan sättas i relation till en e-handelsandel på knappt fyra procent år 2010. Under 2021 väntas e-handeln omsätta 130 miljarder kronor.

Inledningsvis berodde tillväxten i e-handeln främst på att nya konsumenter började handla online, men under de senaste åren har det även skett genom att de befintliga e-handelskunderna spenderar allt mer. Kanalförskjutningen till e-handeln har under det senaste decenniet fått stora konsekvenser för sällanköpsvaruhandeln och dess fysiska butiker med konsolidering, konkurser och butiksstängningar som följd. Dessutom sker en del av försäljningen idag från utländska e-handelsaktörer.

Delbranscherna inom detaljhandeln har kommit olika långt i sin e-handelsresa. Bokhandeln var en av de första branscherna som började växa på nätet, och år 2019 uppgick branschens e-handelsandel till 59 procent. Elektronikhandeln är en annan bransch som är stor på nätet. År 2019 skedde en tredjedel av försäljningen i e-handeln. Gemensamt för dessa branscher är att de har få naturliga barriärer för e-handel. Varorna är relativt enkla att transportera hem till kunden eller till ett utlämningsställe, och konsumenter har generellt sett inte något särskilt stort behov av att känna på eller prova varorna innan de genomför ett köp. Detaljhandels största bransch, dagligvaruhandeln, är den bransch som var sist ut på nätet och som idag har lägst e-handelsandel. År 2019 skedde endast två procent av försäljningen i dagligvaruhandeln på nätet.  

I fysiska butiker är dagligvaror den varukategori som konsumenter lägger den största delen av sina pengar på. I e-handeln ser det annorlunda ut. Där är istället hemelektronik den omsättningsmässigt största branschen, vilket beror på kombinationen av en hög e-handelsandel och relativt kapitaltunga, det vill säga dyra, varor. Den e-handelsbransch som omsätter näst mest är handeln av kläder och skor. Trots att bara några få procent av försäljningen i dagligvaruhandeln sker på nätet är det den omsättningsmässigt tredje största e-handelsbranschen, vilket beror på att branschen som helhet är så pass stor att dessa få procent ändå motsvarar mycket pengar. Bokhandeln har trots sin höga e-handelsandel en relativt liten omsättning på nätet i jämförelse med tidigare nämnda branscher.

Hur ofta konsumenterna handlar på nätet och hur mycket de e-handlar för skiljer sig åt runt om i Sverige. Flest e-handlar i Stockholms län och Blekinge län. Under en genomsnittlig månad 2018 e-handlade 71 procent av stockholmarna minst en gång, och motsvarande siffra för blekingeborna är 69 procent. Lägst andel e-handlande konsumenter hade Gotland och Halland, med drygt 60 procent vardera.

Listans topp och botten ser likadan ut även när det gäller hur mycket pengar som spenderas. I Stockholms län handlade man för 2 300 per person under en genomsnittlig månad, medan gotlänningarna handlade för ungefär 1 400 kronor per person.

Vad och hur konsumenter e-handlar varierar mellan regioner. Faktorer som påverkar är dels den lokala handelns utbud och konkurrenskraft, dels de lokala förutsättningarna för e-handeln. I storstäderna erbjuds ibland leverans samma dag som beställningen görs. Samtidigt är det fysiska butiksutbudet större i storstäderna, vilket gör att produkterna ofta finns tillgängliga i de fysiska butikerna.

E-handeln ur ett internationellt perspektiv

Sverige har en hög andel konsumenter som handlar på nätet. Ungefär 96 procent av den svenska befolkningen e-handlar, vilket motsvarar 7,5 miljoner konsumenter. De största europeiska e-handelsmarknaderna är dock Storbritannien och Tyskland, på grund av kombinationen av stora befolkningsmängder, höga andelar e-handlade konsumenter samt höga snittköp på nätet.

Den totala e-handelsomsättningen i världen var 3 535 miljarder dollar år 2019, vilket motsvarar 14 procent av världens totala detaljhandel. Den globala e-handeln växte med 21 procent under 2019 jämfört med föregående år. Starkast tillväxt har Asien-Stillahavsregionen, Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika. Västeuropa, som Sverige tillhör, är det region som hade lägst tillväxt. Det beror på att många av länderna i Västeuropa redan har mogna e-handelsmarknader med en hög omsättning.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

En splittrad detaljhandel

Efter en tuff vår där coronapandemin tog hela världen i ett järngrepp minskade smittspridningen under sommarmånaderna,
vilket resulterade i en viss återhämtning och ett litet hopp om en snar återgång till normalläget. Men under senhösten tilltog
smittspridningen igen, med ännu hårdare restriktioner än tidigare som följd. Bland annat avråder myndigheterna nu folk från
att besöka butiker och köpcentrum, vilket har fått en stor påverkan på konsumenternas köpbeteende. För många
detaljhandelsaktörer är julhandeln den viktigaste försäljningsperioden, och en bra julhandel är skillnaden mellan vinst och
förlust på sista raden. Men till följd av behovet av fysisk distansering för att minska smittspridningen har man istället sett
kraftigt minskade kundflöden i fysiska butiker – samtidigt som rapporter ändå kommer in om att trängseln är för stor. Ett
tillräckligt stort kundflöde för att gå runt och ett tillräckligt litet kundflöde för att avståndet mellan kunder ska kunna hållas
har visat sig vara en nästintill omöjlig ekvation.

Detaljhandeln fortsätter att vara väldigt splittrad. De långsiktiga vinnarna i coronapandemin har visat sig vara branscher med
en stark koppling till hemmet: bygg-och järnhandeln, trädgårds- och blomstervaruhandeln, möbelhandeln och
hemelektronikhandeln. Dessutom går e-handeln som tåget och har nått oanade höjder när undvikandet av fysiska butiker
flyttat en stor del av försäljningen till nätet. E-barometern som ges ut av PostNord och HUI visar att e-handeln växte med 39
procent under tredje kvartalet. En annan tydlig trend är att den lokala handeln, alltså bostadsnära butiker, har fått ett
uppsving under pandemin när konsumenter undvikit stadskärnor och köpcentrum där många människor vanligtvis samlas.
Förutom att pandemin slagit helt olika mot olika branscher kan det alltså även finnas olika delar av samma verksamhet,
exempelvis en dagligvarukedja, som går mycket bra (exempelvis e-handeln och bostadsnära butiker) medan andra delar går
på knäna (exempelvis butiker i citylägen eller gränshandelsbutiker).

I slutet av året har vi nåtts av positiva vaccinnyheter, och vaccineringen mot coronaviruset har påbörjats i Sverige och andra
delar av världen. Förhoppningsvis ser vi ett slut på pandemin under nästa år, men frågan blir då vilka permanenta effekter
den har fått på detaljhandeln och vilka trender som håller i sig. Det är mycket möjligt att den lokala handeln får ett uppsving
och att e-handelns andel av försäljningen snarare fortsätter att växa istället för att återgå till en lägre nivå.