Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

E-handeln i Sverige

E-handeln backade med 8 procent under första kvartalet 2022

E-handelsutvecklingen under första kvartalet 2022

E-handeln har sedan coronapandemins start varit dopad av det faktum att konsumenter undvikit besöka fysiska butiker och många dessutom arbetat hemma, vilket orsakat en kraftig förskjutning av konsumtion till e-handelskanalen. Perioden där extrema tillväxttal i e-handeln blivit vardagsmat är nu över – e-handeln har backat två kvartal i rad. Under sista kvartalet 2021 minskade e-handeln med 1,2 procent jämfört med samma period föregående år, vilket följs upp av ett ännu starkare tapp under första kvartalet 2022 där e-handeln backar med 8 procent, enligt PostNords E-barometer. Orsaken är att vi återgått till mer av ett normalläge med släppta restriktioner, mindre hemarbete, fler sociala tillställningar och återvändande till de fysiska butikerna. Detta trendbrott ska dock inte tolkas som ett tecken på att e-handeln inte lägre kommer fortsätta ta andelar av den fysiska handeln – sett till omsättningen har e-handeln nästan fördubblats sedan 2018 och på lägre sikt väntas utvecklingen fortsätta. Många nya konsumenter, särskilt äldre personer, har börjat e-handla under pandemin och kommer troligtvis fortsätta göra det i viss utsträckning. Dessutom har företag investerat stort i att bygga upp större kapacitet i e-handeln, exempelvis genom nya e-handelslager och automatiserade lösningar, vilket bäddar för framtida tillväxt. Stora branscher som bygghandeln och dagligvaruhandeln är fortfarande tidigt i sin digitaliseringsresa vilket innebär att det finns stor tillväxtpotential i dessa branscher. Men 2022 kanske kommer vara ett år då förskjutningen till e-handeln pausas.

Trots de höga jämförelsetalen – e-handeln växte med 53 procent under första kvartalet 2021 – lyckades tre branscher nå positiva tillväxttal under kvartalet. Det är apoteksvaror (+13%), kläder och skor (+3%) samt bygghandeln (2%). Apoteksvaror är en bransch där många av aktörerna satsar mycket på e-handel och det finns en pure player (renodlad e-handlare) som utmanar och driver på e-handelstillväxten. Kläder och skor gynnades i sin tur under kvartalet av återgången till fysiska, sociala sammankomster och arbetsplatser vilket skapat ett behov av att förnya garderoben. E-handeln av byggvaror fick ett uppsving med 41 procent under 2020 och 15 procent under 2021, och fortsätter sakta att växa.

Även om coronapandemin lossat sig grepp om samhället står vi nu inför andra och nya utmaningar. Kina har fortsatta nedstängningar vilket förstärker och förlänger de stora störningar i leveranskedjorna som vi tampats med sedan pandemins start. Det pågår ett krig i Europa efter att Ryssland invanderat Ukraina, som förutom ett oerhört mänskligt lidande också påverkar handelsflöden och den generella världskonjunkturen. I Sverige ser vi den högsta inflationen sedan början av 90-talet och höjningar av bolåneräntorna, vilket innebär att många kommer få mindre pengar i fickorna att lägga på konsumtion. 2022 blir troligtvis ett tufft år både för handlarna och konsumenterna – men exakt vilken påverkan det kommer få på e-handeln återstår att se.

E-handeln i Sverige

I takt med att Sverige har digitaliserats har en allt större del av försäljningen i detaljhandeln flyttats online. År 2021 e-handlade svenska konsumenter varor för 146 miljarder kronor. E-handel stod då för 16 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln, att jämföra med 11 procent 2019.

Inledningsvis berodde tillväxten i e-handeln främst på att nya konsumenter började handla online, men under de senaste åren har det även skett genom att de befintliga e-handelskunderna spenderar allt mer. Kanalförskjutningen till e-handeln har under det senaste decenniet fått stora konsekvenser för sällanköpsvaruhandeln och dess fysiska butiker med konsolidering, konkurser och butiksstängningar som följd. Dessutom sker en del av försäljningen idag från utländska e-handelsaktörer.

Delbranscherna inom detaljhandeln har kommit olika långt i sin e-handelsresa. Elektronikhandeln är en bransch som är stor på nätet och år 2021 skedde 51 procent av försäljningen i e-handeln. Även handeln med kläder och skor är stark på nätet, nästan en tredjedel av försäljningen sker på nätet. De branscher som var tidiga ut på nätet har vissa saker gemensamt – de har få naturliga barriärer för e-handel. Varorna är relativt enkla att transportera hem till kunden eller till ett utlämningsställe. Detaljhandels största bransch, dagligvaruhandeln, är den bransch som var sist ut på nätet och som idag har lägst e-handelsandel. År 2021 skedde 6 procent av försäljningen i dagligvaruhandeln på nätet, en andel som dock ökat kraftigt under bara ett par år.

I fysiska butiker är dagligvaror den varukategori som konsumenter lägger den största delen av sina pengar på. I e-handeln ser det annorlunda ut. Där är istället hemelektronik den omsättningsmässigt största branschen, vilket beror på kombinationen av en hög e-handelsandel och relativt kapitaltunga, det vill säga dyra, varor. Den e-handelsbransch som omsätter näst mest är dagligvaruhandeln, trots att bara 6 procent av försäljningen i dagligvaruhandeln sker på nätet. Detta beror på att branschen som helhet är så pass stor att dessa få procent ändå motsvarar mycket pengar. Den omsättningsmässigt tredje största branschen är kläd-och skohandeln. Bokhandeln har trots sin höga e-handelsandel en relativt liten omsättning på nätet i jämförelse med tidigare nämnda branscher.

Hur ofta konsumenterna handlar på nätet och hur mycket de e-handlar för skiljer sig åt runt om i Sverige. Störst andel av befolkningen e-handlar i Stockholms län. Under en genomsnittlig månad 2021 e-handlade 80 procent av stockholmarna minst en gång. Lägst andel e-handlande konsumenter hade Kronobergs län, med 73 procent.

Gällande hur mycket pengar som spenderas i e-handeln låg Stockholm återigen i topp. I länet e-handlade man i genomsnitt för 2 750 kronor under en månad. Lägst genomsnittlig köpsumma stod jämtlänningarna för – knappt 1 860 kronor per månad.

Vad och hur konsumenter e-handlar varierar mellan regioner. Faktorer som påverkar är dels den lokala handelns utbud och konkurrenskraft, dels de lokala förutsättningarna för e-handeln. I storstäderna erbjuds ibland leverans samma dag som beställningen görs. Samtidigt är det fysiska butiksutbudet större i storstäderna, vilket gör att produkterna ofta finns tillgängliga i de fysiska butikerna.

E-handeln ur ett internationellt perspektiv

Sverige har en hög andel konsumenter som handlar på nätet. Ungefär 96 procent av den svenska befolkningen e-handlar, vilket motsvarar 7,6 miljoner konsumenter. De största europeiska e-handelsmarknaderna är dock Storbritannien och Tyskland, på grund av kombinationen av stora befolkningsmängder, höga andelar e-handlade konsumenter samt höga snittköp på nätet.

Den totala e-handelsomsättningen i världen estimeras till 4 biljoner USD år 2020, vilket motsvarar 18 procent av världens totala detaljhandelsförsäljning. Den globala e-handeln växte med 28 procent under 2020 jämfört med föregående år. Starkast tillväxt hade Latinamerika (37 procent), följt av Nordamerika (32 procent). E-handeln i västeuropa, som Sverige tillhör, växte med 26 procent.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.