Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

Det här är handeln

Detaljhandel, partihandel och motorhandel

Handeln har en betydande roll i samhället. De flesta besöker en butik eller handlar på nätet flera gånger i veckan. Handeln består av tre huvudsakliga delar: detaljhandeln, partihandeln och motorhandeln. Detaljhandelns företag säljer varor direkt till konsumenter i fysiska butiker eller via nätet. Detaljhandeln kan i sin tur delas upp i två delar: dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandeln består främst av livsmedelsbutiker som säljer varor som konsumenter använder dagligen, och är den mest frekvent besökta delen av handeln. Sällanköpsvaruhandeln består av varor som konsumenter köper med lägre frekvens, exempelvis möbler, hemelektronik och kläder. I detaljhandeln säljs varorna från en butik (fysisk eller digital) till en kund. Partihandeln är försäljningsledet dessförinnan, där företag säljer till andra företag. Ett exempel på partihandel är när tillverkare säljer sina varor till ett detaljhandelsföretag. Partihandeln hanterar ofta stora volymer av varor. Partihandeln är omsättningsmässigt nästan dubbelt så stor som detaljhandeln. Handelns tredje del består av motorhandeln, vilket är handel med och reparation av motorfordon såsom bilar och mopeder.

Schematisk bild av handelns struktur

Sysselsättning

Handeln är en viktig arbetsgivare. Drygt 11 procent av alla sysselsatta i Sverige arbetar i handeln, vilket gör handeln till näringslivets största bransch. Den del av handeln som sysselsätter flest är detaljhandeln. År 2019 var drygt 257 700 anställda i detaljhandeln och en fjärdedel av dem var ungdomar i åldern 16 till 24 år. Detaljhandeln spelar därmed en viktig roll när det gäller sysselsättning av unga och inträde på arbetsmarknaden. Partihandeln sysselsätter något färre än detaljhandeln. År 2019 arbetade ungefär 237 000 svenskar i partihandeln. Motorhandeln sysselsatte ungefär 72 500 personer år 2019.

Omsättning

Hushållen lägger en betydande del av sin konsumtion i handeln. Majoriteten av hushållens konsumtion sker i detaljhandeln, där den största varugruppen är livsmedel. Under 2019 spenderade hushållen 12 procent av den totala konsumtionen på livsmedel. Under år 2019 uppgick den totala nettoomsättningen inom handeln till drygt 2 955 miljarder kronor. Trots att detaljhandeln är den del av handeln som sysselsätter flest omsätter partihandeln mer än det dubbla. Nettoomsättningen inom partihandeln uppgick till 1 629 miljarder kronor under 2019, medan detaljhandeln omsatte 812 miljarder kronor. Motorhandeln stod för 17 procent av handelns nettoomsättning, vilket motsvarar 513 miljarder kronor.

Ekonomi

Handeln spelar en stor roll för Sveriges ekonomi. År 2018 genererades 11 procent av Sveriges BNP i handeln. Endast den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin stod för större delar av BNP än vad handeln gjorde. Under år 2017 bidrog handeln med 287 miljarder kronor till statskassan, exklusive bolagsskatt. Nästan hälften kom från moms, resterande del kom från sociala avgifter och inkomstskatter. Handeln stod då för 15 procent av de totala skatteintäkterna. På grund av handelns stora betydelse för ekonomin riskerar en nedgång i handeln få betydande konsekvenser för Sveriges ekonomiska utveckling och skatteintäkterna.

Jämfört med näringslivet i stort så är rörelsemarginalen i handeln förhållandevis låg. År 2019 hade partihandeln högst rörelsemarginal om 3,8 procent, motorhandeln hade 3,0 procent och detaljhandel 2,3 procent i rörelsemarginal. För näringslivet som helhet ligger rörelsemarginalen på ungefär 7 procent. Rörelsemarginalen är den andel av omsättningen som företagen har kvar efter att alla kostnader är betalade. En låg rörelsemarginal innebär att risken är relativt stor att ett företag börjar förlora pengar om exempelvis försäljningen viker eller om kostnaderna ökar. Under åren 2008 till 2009 sjönk rörelsemarginalen i handelns delbranscher kraftigt, vilket visar hur konjunkturkänsliga branscherna är.

Företag

Den svenska handeln består av över 120 000 företag fördelade mellan detalj-, parti- och motorhandel. Detaljhandeln står för nästan hälften av företagen.

Under det senaste decenniet har handeln koncentrerats till färre och större företag. Sedan 2011 har antalet företag i detaljhandeln minskat med 4 procent, och i partihandeln har det minskat med 8 procent. En bidragande faktor till det vikande antalet företag är att olika bolag i branscherna har slagits samman, det vill säga konsoliderats. I motorhandeln har däremot antalet företag ökat med 13 procent sedan 2011.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

En splittrad detaljhandel

Efter en tuff vår där coronapandemin tog hela världen i ett järngrepp minskade smittspridningen under sommarmånaderna,
vilket resulterade i en viss återhämtning och ett litet hopp om en snar återgång till normalläget. Men under senhösten tilltog
smittspridningen igen, med ännu hårdare restriktioner än tidigare som följd. Bland annat avråder myndigheterna nu folk från
att besöka butiker och köpcentrum, vilket har fått en stor påverkan på konsumenternas köpbeteende. För många
detaljhandelsaktörer är julhandeln den viktigaste försäljningsperioden, och en bra julhandel är skillnaden mellan vinst och
förlust på sista raden. Men till följd av behovet av fysisk distansering för att minska smittspridningen har man istället sett
kraftigt minskade kundflöden i fysiska butiker – samtidigt som rapporter ändå kommer in om att trängseln är för stor. Ett
tillräckligt stort kundflöde för att gå runt och ett tillräckligt litet kundflöde för att avståndet mellan kunder ska kunna hållas
har visat sig vara en nästintill omöjlig ekvation.

Detaljhandeln fortsätter att vara väldigt splittrad. De långsiktiga vinnarna i coronapandemin har visat sig vara branscher med
en stark koppling till hemmet: bygg-och järnhandeln, trädgårds- och blomstervaruhandeln, möbelhandeln och
hemelektronikhandeln. Dessutom går e-handeln som tåget och har nått oanade höjder när undvikandet av fysiska butiker
flyttat en stor del av försäljningen till nätet. E-barometern som ges ut av PostNord och HUI visar att e-handeln växte med 39
procent under tredje kvartalet. En annan tydlig trend är att den lokala handeln, alltså bostadsnära butiker, har fått ett
uppsving under pandemin när konsumenter undvikit stadskärnor och köpcentrum där många människor vanligtvis samlas.
Förutom att pandemin slagit helt olika mot olika branscher kan det alltså även finnas olika delar av samma verksamhet,
exempelvis en dagligvarukedja, som går mycket bra (exempelvis e-handeln och bostadsnära butiker) medan andra delar går
på knäna (exempelvis butiker i citylägen eller gränshandelsbutiker).

I slutet av året har vi nåtts av positiva vaccinnyheter, och vaccineringen mot coronaviruset har påbörjats i Sverige och andra
delar av världen. Förhoppningsvis ser vi ett slut på pandemin under nästa år, men frågan blir då vilka permanenta effekter
den har fått på detaljhandeln och vilka trender som håller i sig. Det är mycket möjligt att den lokala handeln får ett uppsving
och att e-handelns andel av försäljningen snarare fortsätter att växa istället för att återgå till en lägre nivå.