Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

Internationella jämförelser

Sveriges handel i ett internationellt perspektiv

Sverige beskrivs bäst som en liten öppen ekonomi i norra Europa. Det geografiska läget gör oss beroende av en välfungerande import- och exportmarknad, vilket därmed gör oss beroende av handel.

Handel i termer av import och export åsyftar alla typer av godstransaktioner som sker mellan två länder. I denna internationella jämförelse menas med begreppet handeln hur detalj-, parti-, och motorhandeln ser ut i Sverige jämfört med i andra länder. Mer om den svenska handeln kan du läsa här. Jämförelser av olika länders ekonomier medför flera utmaningar. Tidsperioden kan påverka då länders ekonomier kan vara i olika konjunkturfaser. En annan faktor är att ländernas ekonomiska och politiska system skiljer sig åt.

Utvecklingen i svensk detaljhandel

Sveriges detaljhandel har utvecklats starkt i en europeisk jämförelse. Omsättningen i detaljhandeln har under det senaste decenniet stigit i de flesta av Europas stora ekonomier. Jämförelsevis har Sverige utvecklats starkast av de länder som återfinns i diagrammet nedan. Under perioden 2009 till 2018 ökade Sveriges detaljhandelsomsättning med 44 procent. En delförklaring till Sveriges höga utveckling under perioden är att den svenska ekonomin återhämtade sig snabbt efter finanskrisen 2008-2009. Utvecklingen påverkas dels av den allmänna ekonomiska situationen i det egna landet och i omvärlden, dels av valutans värde.

Andelen anställda i handeln

Arbetsmarknaden i ett land påverkas mycket av historiska strukturer i form av arbetsmarknadslagstiftning och lönebildning. I länder där det är dyrare att anställa kan den lägsta kostnaden för en anställd överstiga värdet som den anställda kommer bidra med på arbetsplatsen, vilket innebär att antalet anställda hålls lågt i dessa länder. I en jämförelse mellan olika länder där andelen personer som är anställda i handeln sätts i relation till det totala antalet personer i arbete så hamnar Sverige knappt under EU-snittet. Av de jämförda länderna har Finland lägst andel anställda i handeln och Nederländerna har högst andel. I samtliga jämförda länder är andelen anställda i handeln mellan 12-18 procent av det totala antalet anställda. En lägre andel anställda i handeln kan bero på många saker. Kostnadsstrukturen kan göra det dyrare att anställa, arbetsmarknaden i övrigt och butiksstrukturen kan också spela in.

Omsättning per anställd

I en jämförelse av omsättning per anställd i detaljhandeln så placerar sig de nordiska länderna i toppen. Finland hade år 2017 den högsta omsättningen per anställd med 268 000 euro, medan Nederländerna hade den lägsta med 134 000 euro. Handeln i de nordiska länderna är mer digitaliserad än i exempelvis Sydeuropa. Användandet av digital och maskinell teknik kan bidra till att omsättningen per anställd blir högre då företaget kan nå samma intäkter med en mindre personalskara.

Prisökningar

Priset på en vara är en avgörande komponent för hur mycket som köps. Prisutvecklingen mäts med konsumentprisindex som ligger till grund för inflationsutvecklingen. Prisförändringarna skiljer sig åt mellan länder. Aktörernas möjligheter att agera på marknaden spelar en roll, men även den inrikes förda finans- och penningpolitiken. I Sverige har den harmoniserade prisutvecklingen varit 10,5 procent under de 10 senaste åren, vilket är bland de lägre i jämförelsen. Länderna i euroområdet har haft en något högre prisutveckling, på knappt 12 procent. Av de jämförda länderna har Storbritannien och Norge, två länder med en egen fristående valuta, haft den högsta prisutvecklingen i detaljhandeln. Priset på varor i ett land påverkas också utav skatter såsom konsumtionsskatt (moms) eller punktskatter (ex. kemikalieskatten).

Exempel: prisjämförelse

För att bäst beskriva hur konsumtionen i detaljhandeln skiljer sig åt mellan länder går det att dela in varor i globala och lokala produkter. En global produkt håller samma standard i hela världen och uppfyller en uppsättning villkor för konsumenten, ex. Apples trådlösa hörlurar. En återförsäljare i Sverige säljer då exakt samma produkt som försäljaren i ett land som generellt betraktas som billigare. Med lokala produkter åsyftas de som inte konkurrerar på någon annan marknad, samtidigt som uppsättningen villkor för produkten är detsamma över hela världen. En sådan internationell produkt och term är Big Mac Index. Indexet jämför en vara som är likvärdig över hela världen men som inte konkurrerar med sin egen produkt på en annan plats.

Sverige har flest McDonald’s restauranger per capita i hela världen, men samtidigt den tredje dyraste Big Mac-burgaren i världen. För att jämföra priser på denna typ av varor används Purchase Power Parity (PPP) som är en valutaomräkning som tar hänsyn till prisbildning och växelkurs istället för att direkt räkna om varans pris till exempelvis dollar. Hamburgaren är exempelvis 25 procent dyrare i Sverige än i Danmark. Förutom kostnaden för råvarorna kan arbetsgivaravgifter, lokalkostnader och andra produktionskostnader skilja sig åt. Det är således inte priset i sig som avgör om produkten är dyr i jämförelser med i andra länder, utan vad produkten kostar i relation till andra varor i samma land.

I diagrammet jämförs de justerade prisnivåerna med EU-nivån som ligger på 100. Norge har den högsta prisnivån av de jämförda länderna, vilket indikerar att en varukorg är dyrast i Norge, jämfört med i de andra länderna. Spanien är det enda av de jämförda länderna som har en prisnivå under EU-nivån. I Sverige beräknades den allmänna prisnivån vara ungefär 21 procent högre än i EU-området och på samma nivå som Storbritannien och USA. Beräkningar med PPP tar inte i beaktande hur mycket pengar, alltså disponibel inkomst som hushållen i respektive land har, vilket är en ytterligare faktor som avgör hur dyr en vara upplevs i det egna landet.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.