Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

Regional detaljhandel

Regional detaljhandel

Helåret 2019

Den fysiska butikshandeln i Sverige omsatte 692 miljarder kronor år 2019, vilket innebar en ökning med 2,6 procent jämfört med år 2018. Sällanköpsvaruhandeln i butik växte med 1,8 procent, efter att ha uppvisat nolltillväxt under 2018. Under 2018 stod istället e-handeln för all tillväxt i branschen. Dagligvaruhandeln i butik drivs i sin tur på av befolkningsökning och prishöjningar, och ökade med 3,3 procent under 2019.

Fler av Sveriges kommuner uppvisade en positiv tillväxt under 2019 än under föregående år. Hela 242 av Sveriges 290 kommuner ökade sin detaljhandelsomsättning, vilket är 10 fler än år 2018. I 28 kommuner förblev detaljhandelsomsättningen oförändrad medan endast 20 kommuner uppvisade negativ tillväxt. Sammanfattningsvis blev 2019 ett något bättre år för den fysiska detaljhandeln än 2018.

Starkast utveckling i detaljhandeln i riket hade Kungälv (Västra Götalands län) med en tillväxt på 18 procent, vilket motsvarar en ökning om 417 miljoner kronor. Näst starkast utveckling hade Mölndal (Västra Götalands län) med en tillväxt på 15 procent, vilket motsvarar en ökning med 624 miljoner kronor. Därefter kommer Haparanda (Norrbottens län) med en tillväxt på 11 procent, vilket motsvarar en ökning 228 miljoner kronor.

I dagsläget står den butiksbundna handeln för 89 procent av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige medan e-handeln står för 11 procent. Under kommande år förväntas e-handelns andel fortsätta att öka. E-handeln förväntas stå för en stor del av tillväxten i detaljhandeln – särskilt när det gäller sällanköpsvaruhandeln.

Den lokala handelns styrka

Den lokala handelns styrka kan mätas i försäljningsindex. Ett försäljningsindex på 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner.

I diagrammet nedan visas skillnaderna i försäljningsindex mellan olika typer av kommuner. Diagrammet visar att storstäder, såsom Stockholm, och större städer, såsom Linköping, har ett inflöde av konsumtion. Det innebär att människor som bor i andra kommuner åker dit för att handla. Detsamma gäller landsbygdskommuner med besöksnäring, det vill säga kommuner som lockar turister. De kommuner som har störst utflöde av konsumtion är pendlingskommuner och kommuner på landsbygden. Folk som bor i dessa kommuner lämnar i hög grad kommunen när de vill handla.

Den fysiska detaljhandeln är koncentrerad

En stor del av den fysiska detaljhandeln i Sverige är koncentrerad till ett antal större, folkrika kommuner. De tio omsättningsmässigt största kommunerna står för mer än en tredjedel av detaljhandelns omsättning i riket och Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för mer än en femtedel av omsättningen i riket.

Nio av de tio omsättningsmässigt största kommunerna ligger dessutom på listan över de tio mest folkrika kommunerna i Sverige. Undantaget är Huddinge, vars detaljhandelsomsättning drivs på av handelsområdet Kungens Kurva och IKEA. Listan över de omsättningsmässsigt största kommunerna i Sverige har sett likadan ut sedan 2010.

Gränshandeln

Gränshandeln spelar en stor roll för ett antal kommuner i Sverige. De största gränshandelskommunerna är Strömstad, Eda, Årjäng och Åre som ligger nära den norska gränsen samt Haparanda som ligger intill Finland. Det finns vissa drivkrafter som lockar konsumenter att åka över gränsen till Sverige för att handla. Den svensk-finska gränshandeln drivs på av snusförsäljningen, eftersom snus inte är tillåtet att sälja i Finland. En annan viktig faktor är IKEA, som öppnade i kommunen 2006 och som lockar många finska konsumenter då IKEA inte har något varuhus i norra Finland. Med detta som bas har detaljhandeln i kommunen kunnat utvecklas och nu är även varukategorier såsom kläder, godis och mat en del av den finsk-svenska gränshandeln. Haparanda har ett försäljningsindex på 352, vilket innebär att konsumtionen motsvarar en kommun med en mer än tre gånger större befolkning.

Norska konsumenter som åker till Sverige handlar främst dagligvaror som tobak, läsk, alkohol, godis och kött eftersom dessa varor är betydligt billigare i Sverige än i Norge. Främst beror det på att Norge har höga skatter på varor som anses ohälsosamma. Strömstad ligger vid den svensk-norska gränsen och är den enskilt största gränshandelskommunen i Sverige, med ett inflöde som gör att omsättningen i detaljhandeln motsvarar omsättningen i en tio gånger större kommun. Dragplåstret är Nordby Shoppingcenter som årligen omsätter 4-5 miljarder kronor.

Gränshandeln bidrar till att fler företag kan etablera sig i kommunerna och ger många invånare ett arbete och en inkomst. Men det faktum att inflödet av utländska konsumenter är så pass viktigt skapar även en sårbarhet. Den svensk-norska gränshandeln grundar sig exempelvis i prisskillnaderna mellan länderna på vissa typer av dagligvaror, men om Norge slopar de höga skatterna och dessa prisskillnader inte längre existerar försvinner den största dragkraften.

Köpcentrum och handelsplatser driver handeln

Detaljhandelns storlek i en kommun hänger ihop med dess befolkningsstorlek och huruvida kommunen attraherar turister och shoppingturister eller ej, men försäljningen i detaljhandeln drivs även på av köpcentrum och handelsplatser. Ett tydligt exempel är Solna kommun. Solna gränsar till Stockholm, och många av kommunens invånare jobbar och spenderar en stor del av sin tid i innerstaden. Solna hade tidigare ett lågt försäljningsindex med ett utflöde av handeln till både Stockholm och andra närliggande kommuner med stora köpcentrum och handelsplatser. År 2015 invigdes en stor köpcentrumsatsning i kommunen i form av Westfield Mall of Scandinavia, och Solnas försäljningsindex har därefter ökat kraftigt. Nu har kommunen istället ett relativt stort inflöde av konsumtion. Ett annat exempel på en kommun som lockar många konsumenter är Huddinge, som med både IKEA, handelsplatserna Kungens Kurva och Länna och flera köpcentrum har nått ett försäljningsindex på 176.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

En splittrad detaljhandel

Efter en tuff vår där coronapandemin tog hela världen i ett järngrepp minskade smittspridningen under sommarmånaderna,
vilket resulterade i en viss återhämtning och ett litet hopp om en snar återgång till normalläget. Men under senhösten tilltog
smittspridningen igen, med ännu hårdare restriktioner än tidigare som följd. Bland annat avråder myndigheterna nu folk från
att besöka butiker och köpcentrum, vilket har fått en stor påverkan på konsumenternas köpbeteende. För många
detaljhandelsaktörer är julhandeln den viktigaste försäljningsperioden, och en bra julhandel är skillnaden mellan vinst och
förlust på sista raden. Men till följd av behovet av fysisk distansering för att minska smittspridningen har man istället sett
kraftigt minskade kundflöden i fysiska butiker – samtidigt som rapporter ändå kommer in om att trängseln är för stor. Ett
tillräckligt stort kundflöde för att gå runt och ett tillräckligt litet kundflöde för att avståndet mellan kunder ska kunna hållas
har visat sig vara en nästintill omöjlig ekvation.

Detaljhandeln fortsätter att vara väldigt splittrad. De långsiktiga vinnarna i coronapandemin har visat sig vara branscher med
en stark koppling till hemmet: bygg-och järnhandeln, trädgårds- och blomstervaruhandeln, möbelhandeln och
hemelektronikhandeln. Dessutom går e-handeln som tåget och har nått oanade höjder när undvikandet av fysiska butiker
flyttat en stor del av försäljningen till nätet. E-barometern som ges ut av PostNord och HUI visar att e-handeln växte med 39
procent under tredje kvartalet. En annan tydlig trend är att den lokala handeln, alltså bostadsnära butiker, har fått ett
uppsving under pandemin när konsumenter undvikit stadskärnor och köpcentrum där många människor vanligtvis samlas.
Förutom att pandemin slagit helt olika mot olika branscher kan det alltså även finnas olika delar av samma verksamhet,
exempelvis en dagligvarukedja, som går mycket bra (exempelvis e-handeln och bostadsnära butiker) medan andra delar går
på knäna (exempelvis butiker i citylägen eller gränshandelsbutiker).

I slutet av året har vi nåtts av positiva vaccinnyheter, och vaccineringen mot coronaviruset har påbörjats i Sverige och andra
delar av världen. Förhoppningsvis ser vi ett slut på pandemin under nästa år, men frågan blir då vilka permanenta effekter
den har fått på detaljhandeln och vilka trender som håller i sig. Det är mycket möjligt att den lokala handeln får ett uppsving
och att e-handelns andel av försäljningen snarare fortsätter att växa istället för att återgå till en lägre nivå.