Insikter & spaningar

Här presenteras fördjupade insikter och spaningar om handeln. Löpande presenteras också analyser av detaljhandelns försäljning. Insikterna innehåller texter om olika delar av handeln, spaningarna berättar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika delar av handeln.


Innehåll

Insikter

Här presenteras analyser och information om handelns olika områden. Ta del av det mest grundläggande i ”Det här är handeln” eller fördjupa dig i Sveriges handel ur ett internationellt perspektiv.

Regional detaljhandel

Regional detaljhandel

Helåret 2020

Den fysiska butikshandeln i Sverige omsatte 695 miljarder kronor år 2020, vilket innebar en ökning med 0,5 procent jämfört med år 2019. Sällanköpsvaruhandeln i butik minskade med 0,9 procent under år 2020, medan dagligvaruhandeln i butik ökade med 1,8 procent under samma period.

Under fjolåret uppvisade färre av Sveriges kommuner en positiv tillväxt än under föregående år. År 2020 ökade 217 av Sveriges 290 kommuner sin detaljhandelsomsättning, vilket är 25 färre än år 2019. I 21 kommuner förblev detaljhandelsomsättningen oförändrad medan 52 kommuner uppvisade negativ tillväxt. Tappen i flera av dessa kommuner blev dessutom betydligt större än normalt.

De tio omsättningsmässigt största kommunerna står för mer än en tredjedel av detaljhandelns omsättning i riket och Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för drygt 20 procent av omsättningen i riket. Starkast utveckling i detaljhandeln i riket hade Essunga (Västra Götalands län) och Boxholm (Östergötlands län) med en tillväxt på 13,8 procent vardera, vilket motsvarar en ökning om 28 respektive 14 miljoner kronor. Näst starkast utveckling hade Hammarö (Värmlands län) med en tillväxt på 12,1 procent, vilket motsvarar en ökning med 62 miljoner kronor. Därefter kommer Skara (Västra Götalands län) med en tillväxt på 11,9 procent, vilket motsvarar en ökning med 127 miljoner kronor.

Den fysiska detaljhandeln har påverkats starkt av pandemin. Dagligvaruhandeln har gynnats av svenskarna ätit och druckit hemma istället för att gå på restauranger, caféer och barer. En betydande del av konsumtionen har dock flyttat till e-handelskanalen vilket tillsammans med enorma tapp i gränshandeln mot Norge drar ner dagligvaruhandelns utveckling. Delar av sällanköpsvaruhandeln har drabbats hårt av pandemin, inte minst modehandeln, samtidigt som bygghandeln och blomster- och trädgårdsvaruhandeln har upplevt höga tillväxttal. Svenskarna har i allt högre utsträckning vänt sig till e-handeln vilket påverkat utvecklingen i fysisk butik negativt under 2020.

I dagsläget står den butiksbundna handeln för 86 procent av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige medan e-handeln står för 14 procent. Under kommande år förväntas e-handelns andel fortsätta att öka.

Den lokala handelns styrka

Den lokala handelns styrka kan mätas i försäljningsindex. Ett försäljningsindex på 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner.

I diagrammet nedan visas skillnaderna i försäljningsindex mellan olika typer av kommuner. Diagrammet visar att storstäder, såsom Stockholm, och större städer, såsom Linköping, har ett inflöde av konsumtion. Det innebär att människor som bor i andra kommuner åker dit för att handla. Detsamma gäller landsbygdskommuner med besöksnäring, det vill säga kommuner som lockar turister. De kommuner som har störst utflöde av konsumtion är pendlingskommuner och kommuner på landsbygden. Folk som bor i dessa kommuner lämnar i hög grad kommunen när de vill handla.

Den fysiska detaljhandeln är koncentrerad

En stor del av den fysiska detaljhandeln i Sverige är koncentrerad till ett antal större, folkrika kommuner. De tio omsättningsmässigt största kommunerna står för mer än en tredjedel av detaljhandelns omsättning i riket och Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för mer än en femtedel av omsättningen i riket.

Nio av de tio omsättningsmässigt största kommunerna ligger dessutom på listan över de tio mest folkrika kommunerna i Sverige. Undantaget är Huddinge, vars detaljhandelsomsättning drivs på av handelsområdet Kungens Kurva och IKEA. Listan över de omsättningsmässsigt största kommunerna i Sverige har sett likadan ut sedan 2010.

Gränshandeln

Gränshandeln spelar en stor roll för ett antal kommuner i Sverige. De största gränshandelskommunerna är Strömstad, Eda, Årjäng och Åre som ligger nära den norska gränsen samt Haparanda som ligger intill Finland. Det finns vissa drivkrafter som lockar konsumenter att åka över gränsen till Sverige för att handla. Den svensk-finska gränshandeln drivs på av snusförsäljningen, eftersom snus inte är tillåtet att sälja i Finland. En annan viktig faktor är IKEA, som öppnade i kommunen 2006 och som lockar många finska konsumenter då IKEA inte har något varuhus i norra Finland. Med detta som bas har detaljhandeln i kommunen kunnat utvecklas och nu är även varukategorier såsom kläder, godis och mat en del av den finsk-svenska gränshandeln. Haparanda har ett försäljningsindex på 352, vilket innebär att konsumtionen motsvarar en kommun med en mer än tre gånger större befolkning.

Norska konsumenter som åker till Sverige handlar främst dagligvaror som tobak, läsk, alkohol, godis och kött eftersom dessa varor är betydligt billigare i Sverige än i Norge. Främst beror det på att Norge har höga skatter på varor som anses ohälsosamma. Strömstad ligger vid den svensk-norska gränsen och är den enskilt största gränshandelskommunen i Sverige, med ett inflöde som gör att omsättningen i detaljhandeln motsvarar omsättningen i en tio gånger större kommun. Dragplåstret är Nordby Shoppingcenter som årligen omsätter 4-5 miljarder kronor.

Gränshandeln bidrar till att fler företag kan etablera sig i kommunerna och ger många invånare ett arbete och en inkomst. Men det faktum att inflödet av utländska konsumenter är så pass viktigt skapar även en sårbarhet. Den svensk-norska gränshandeln grundar sig exempelvis i prisskillnaderna mellan länderna på vissa typer av dagligvaror, men om Norge slopar de höga skatterna och dessa prisskillnader inte längre existerar försvinner den största dragkraften.

Köpcentrum och handelsplatser driver handeln

Detaljhandelns storlek i en kommun hänger ihop med dess befolkningsstorlek och huruvida kommunen attraherar turister och shoppingturister eller ej, men försäljningen i detaljhandeln drivs även på av köpcentrum och handelsplatser. Ett tydligt exempel är Solna kommun. Solna gränsar till Stockholm, och många av kommunens invånare jobbar och spenderar en stor del av sin tid i innerstaden. Solna hade tidigare ett lågt försäljningsindex med ett utflöde av handeln till både Stockholm och andra närliggande kommuner med stora köpcentrum och handelsplatser. År 2015 invigdes en stor köpcentrumsatsning i kommunen i form av Westfield Mall of Scandinavia, och Solnas försäljningsindex har därefter ökat kraftigt. Nu har kommunen istället ett relativt stort inflöde av konsumtion. Ett annat exempel på en kommun som lockar många konsumenter är Huddinge, som med både IKEA, handelsplatserna Kungens Kurva och Länna och flera köpcentrum har nått ett försäljningsindex på 176.



Innehåll


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.