Traditionell dagligvaruhandel allt mer utsatt

Dagligvarubutiken är kärnan på många handelsplatser, men branschen behöver rusta sig inför en framtid där den välsorterade dagligvarubutikens dominans inte längre är självklar. Ett stort sortiment och befolkningstillväxt kommer i framtiden inte att vara automatiska framgångsfaktorer när konsumenternas köpbeteende förändras.

Dagligvaruhandeln är den överlägset största branschen inom detaljhandeln och står för runt hälften av omsättningen. Den är samtidigt den minst digitaliserade branschen med en e-handelsandel om 2 procent. Den låga digitaliseringsgraden bidrar till att den fysiska dagligvaruhandeln i mångt och mycket fortsätter att växa som tidigare, medan sällanköpsvaruhandelns tillväxt numera äts upp av e-handeln.

Dagligvaruhandeln säljer dock inte bara livsmedel, utan även andra varor som apoteksvaror, kosmetika, tobak, hälsokost och kem-tekniska produkter. Dessa varor är sådana som traditionellt sett stått för högre marginaler och bidragit till bättre lönsamhet när priserna på livsmedel pressas nedåt, men säljs nu i allt högre utsträckning via renodlade e-handlare och utsätts därmed för prisjämförelsesidornas transparens. E-handeln med apoteksvaror har exploderat, med en digital försäljningsandel som på kort tid växt till en tiondel av branschens totala omsättning. Här pågår omställningen redan i dagsläget och de varor som är lättast att transportera via traditionella logistikvägar är också de varor där försäljningen enklast kan digitaliseras. Dagligvaruhandeln utsätts även för konkurrens från de renodlade lågprisvaruhusen som expanderat kraftigt i Sverige under de senaste åren, och då främst inom kem-tekniska produkter som schampo och tvättmedel. I många fall står numera dagligvaruförsäljningen hos lågprisaktörer som Rusta och ÖoB för betydande andelar.

Likaså mer traditionella non-foodvaror som husgeråd och beklädnad har historiskt stått för en betydande andel av försäljningen inom dagligvaruhandelns större butiksformat. Andelen non-foodförsäljning i relation till den totala dagligvaruförsäljningen har dock minskat under de senaste åren. Troligtvis har den specialiserade heminrednings- och modehandeln fångat upp en hel del av den sällanköpsvaruförsäljning som tidigare skett i stormarknaderna.

Matbutikerna angrips också på ytterligare en front i och med att måltidsmarknaden växer kraftigt. Konsumtionen har med tiden allt mer förskjuts från livsmedel som måste beredas till färdiglagade måltider i restauranger och caféer. Dagens konsumenter värdesätter tid och enkelhet, och det finns således risk för att matbutikerna blir omsprungna av kvarterskrogen när det kommer till försäljningen av färdiga måltider.

Den fysiska dagligvaruhandeln växte med 3 procent under 2018 enligt HUI:s kartläggning Handeln i Sverige, mycket tack vare god befolkningstillväxt på de lokala marknaderna. Sammantaget står dock de stora dagligvarukedjorna inför utmaningar på sikt när sortimentet angrips på flera fronter. Trots branschens relativt låga digitaliseringsgrad finns läxor att lära av utvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln, där strukturomvandlingen hunnit längre.

Förberedelserna inför omställningen mot en mer digitaliserad dagligvaruhandel bör ske redan idag, genom identifiering av vilka varukategorier som är känsliga för förändrat konsumentbeteende. Särskilt den traditionella stormarknaden, som länge fungerat som handelsplatsens ankare, kommer att behöva se över dagens omfattande ytor för att anpassa sitt erbjudande inför framtiden. E-handeln växer och livsmedelshandeln blir allt mer befolkningsnära, kommer då konsumenterna vara villiga att fortsätta besöka den externa stormarknaden även på sikt?

Detta bör dagligvaruhandeln förbereda sig inför:

Befolkningstillväxt innebär inte per automatik större kundunderlag

Minskad benägenhet bland konsumenterna att åka långa avstånd för att handla

Tuffare konkurrens från specialiserade e-handlare i kategorier med hög marginal

Butiker i storformat kan behöva omforma befintliga ytor