Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Handelns betydelse i de besöksintensiva näringarna

Detaljhandeln runt om i Sveriges regioner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Utöver detta finns även en grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – besökarna. Turism, vars definition innefattar både svenska och utländska besökare, stod för cirka 2,5 procent av Sveriges BNP under år 2019 enligt SCB samt Tillväxtverket. Totalt står turismkonsumtionen i Sverige för 306 miljarder kronor, och i flera delar av landet står besökarna för särskilt betydande tillskott till lokalt näringsliv utöver lokalbefolkningens konsumtion – tillskott som lyfter de lokala näringarna flera gånger över det egentliga lokala behovet. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – ca en tredjedel av reskassan hamnade i svenska butiker enligt Tillväxtverket samt SCB.

Besökarnas utlägg ger alltså ett tydligt uppsving utöver lokalbefolkningens konsumtion till många regioners detaljhandel och övriga besöksintensiva näringar – det vill säga utbud av konsumentinriktad verksamhet som genererar besöksflöden. Sammantaget omsätter de besöksintensiva branscherna detaljhandel, logi samt restaurang 878 miljarder kronor i Sveriges regioner*. Av dessa stod detaljhandeln för 79 procent av omsättningen. Logi samt restaurang stod motsvarandevis för 21 procent. Således är detaljhandeln den överlägset största branschen inom besöksintensivt utbud med cirka 4/5 av omsättningen.

Sett till regionnivå upprepar sig mönstret även där, då detaljhandeln är största besöksintensiva bransch mätt i omsättningsandel i samtliga svenska kommuner förutom en – Sigtuna, dit flygplatsen Arlanda är lokaliserad. Konsumtionsutbudet av varor och tjänster runt om i landets regioner drivs alltså i de flesta fall av detaljhandeln. Branschen är ofta dragaren i de flesta städers besöksintensiva utbud och förhållandet till logi/restaurangmarknaden är relativt jämnt – men det finns tydliga undantag.

Handeln mer jämnt fördelad över landets regioner än logi/restaurang

Det finns flera intressanta skillnader mellan den geografiska strukturen av handel och logi/restaurang. Regionernas indextal** visar alltså på vilka regioner som särskilt tydligt har ett inflöde av handel-, restaurang- och logiverksamhet. Den tydligaste insikten är att handeln är mer jämnt fördelad över Sveriges regioner än logi/restaurang. Handeln är alltså mer lokal i sin natur medan hotell och restaurangnäringen är betydligt mer koncentrerad till två områden – storstadsregioner och landsbygdskommuner med stark besöksnäring (skidåkning, strandliv, natur m.m.). Den mest utmärkande skillnaden finns dock i storstadsregionerna där logi- och restaurangnäringen omsätter dubbelt så mycket per capita som handeln. Relationen branscherna sinsemellan bekräftar faktumet att storstäderna har en stor mängd inresande både från omkringliggande regioner men också från andra länder – ett mönster som är vanligt förekommande inom internationell turism som ofta kretsar kring storstädernas attraktionskraft.

Svensk logi- och restaurangnäring i storstäderna starkast innan pandemin

Vid ytterligare nedbrytning på kommunnivå blir skillnaden mellan Sveriges storstäder ännu större. Statistiken visar att Stockholms stad står för allra störst andel av logi- samt restaurangomsättningen i landet med över 20 procent av omsättningen. Totalt sett omsätter huvudstaden ungefär 2,5 gånger mer per capita än det svenska rikssnittet. Detta kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Göteborg och Malmö där omsättningen per capita är betydligt lägre – 1,7 respektive 1,3 gånger mer än rikssnittet. Handeln i sin tur är något mer jämnt fördelad. Detta eftersom det finns flertalet andra kommuner i respektive storstadsområde som också har ett brett utbud av handel utöver själva staden. Samtliga svenska storstadsområden har ett brett utbud av handel som inte enbart är koncentrerat till själva staden.

Koncentrationen av besöksintensiva näringar till svenska storstäder har också inneburit ett särskilt utsatt läge för dessa i den nu pågående pandemin. Inresandet av utländska besökare har bromsat in kraftigt. Samtidigt har stora delar av storstadslänens inpendling för arbete och nöje till staden också dämpats betydligt. Sammantaget betyder detta att vi troligtvis kommer få se minskningar i storstädernas omsättning när kartläggningen av handeln i Sveriges regioner år 2020 är klar i slutet av denna sommar. Exakt hur utfallet blir och hur det skiljer sig mellan regionerna återstår att se.

* = SCB, 2019. Ej inräknat övrig kommersiell service.
** = Indexering av svenska regioners omsättning från logi/restaurang och handel i relation till den lokala befolkningens storlek och därefter jämförelse med rikssnittet.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

En splittrad detaljhandel

Efter en tuff vår där coronapandemin tog hela världen i ett järngrepp minskade smittspridningen under sommarmånaderna,
vilket resulterade i en viss återhämtning och ett litet hopp om en snar återgång till normalläget. Men under senhösten tilltog
smittspridningen igen, med ännu hårdare restriktioner än tidigare som följd. Bland annat avråder myndigheterna nu folk från
att besöka butiker och köpcentrum, vilket har fått en stor påverkan på konsumenternas köpbeteende. För många
detaljhandelsaktörer är julhandeln den viktigaste försäljningsperioden, och en bra julhandel är skillnaden mellan vinst och
förlust på sista raden. Men till följd av behovet av fysisk distansering för att minska smittspridningen har man istället sett
kraftigt minskade kundflöden i fysiska butiker – samtidigt som rapporter ändå kommer in om att trängseln är för stor. Ett
tillräckligt stort kundflöde för att gå runt och ett tillräckligt litet kundflöde för att avståndet mellan kunder ska kunna hållas
har visat sig vara en nästintill omöjlig ekvation.

Detaljhandeln fortsätter att vara väldigt splittrad. De långsiktiga vinnarna i coronapandemin har visat sig vara branscher med
en stark koppling till hemmet: bygg-och järnhandeln, trädgårds- och blomstervaruhandeln, möbelhandeln och
hemelektronikhandeln. Dessutom går e-handeln som tåget och har nått oanade höjder när undvikandet av fysiska butiker
flyttat en stor del av försäljningen till nätet. E-barometern som ges ut av PostNord och HUI visar att e-handeln växte med 39
procent under tredje kvartalet. En annan tydlig trend är att den lokala handeln, alltså bostadsnära butiker, har fått ett
uppsving under pandemin när konsumenter undvikit stadskärnor och köpcentrum där många människor vanligtvis samlas.
Förutom att pandemin slagit helt olika mot olika branscher kan det alltså även finnas olika delar av samma verksamhet,
exempelvis en dagligvarukedja, som går mycket bra (exempelvis e-handeln och bostadsnära butiker) medan andra delar går
på knäna (exempelvis butiker i citylägen eller gränshandelsbutiker).

I slutet av året har vi nåtts av positiva vaccinnyheter, och vaccineringen mot coronaviruset har påbörjats i Sverige och andra
delar av världen. Förhoppningsvis ser vi ett slut på pandemin under nästa år, men frågan blir då vilka permanenta effekter
den har fått på detaljhandeln och vilka trender som håller i sig. Det är mycket möjligt att den lokala handeln får ett uppsving
och att e-handelns andel av försäljningen snarare fortsätter att växa istället för att återgå till en lägre nivå.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Den svenska gränshandeln mitt i en pandemi

År 2019 växte den fysiska detaljhandeln med 2,6 procent. Sällanköpsvaruhandeln i butik ökade med 1,8 procent, efter att ha uppvisat nolltillväxt under 2018 då e-handeln istället stod för all tillväxt i branschen. Dagligvaruhandeln i butik drivs i sin tur på av befolkningsökning och prishöjningar, och växte med 3,3 procent under 2019. År 2019 blev dessutom ett relativt starkt år för den svenska gränshandeln. De största gränshandelskommunerna är Strömstad, Eda, Årjäng och Åre som ligger vid den norska gränsen samt Haparanda som ligger intill Finland. Haparanda hade en kraftig tillväxt om 11 procent under året. Årjäng, Eda och Malung-Sälen växte med 7 procent vardera medan både Åre och Strömstad visade tillväxtsiffror på 4 procent jämfört med föregående år.

Den svensk-finska gränshandeln drivs på av handeln av snus, eftersom snus inte är tillåtet att sälja i Finland. En annan viktig faktor är IKEA, som öppnade i kommunen 2006 och som lockar många finska konsumenter då IKEA inte har något varuhus i norra Finland. Med detta som bas har detaljhandeln i kommunen kunnat utvecklas och nu är även kategorier såsom kläder, godis och mat en del av den finsk-svenska gränshandeln. Haparanda hade ett försäljningsindex på 352 under 2019, vilket innebär att konsumtionen motsvarade en kommun med en mer än tre gånger större befolkning. Försäljningsindex är ett sätt att mäta den lokala handelns styrka, och visar försäljning per invånare i en kommun. Ett försäljningsindex på 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner.

Norska konsumenter som åker till Sverige handlar främst dagligvaror som tobak, läsk, alkohol, godis och kött eftersom dessa varor är betydligt billigare i Sverige än i Norge. Främst beror det på att Norge har höga skatter på varor som anses ohälsosamma. Strömstad som ligger vid den svensk-norska gränsen är den enskilt största gränshandelskommunen i Sverige, med en inflöde som gör att omsättningen i detaljhandeln motsvarar en tio gånger större kommuns omsättning. Dragplåstret är Nordby köpcentrum som årligen omsätter drygt 4-5 miljarder kronor.

Gränshandeln bidrar till att fler företag kan etablera sig i kommunerna, ger många invånare ett arbete och en inkomst och gör att handeln kan utvecklas. Men det faktum att inflödet av utländska konsumenter är så pass viktigt skapar även en sårbarhet. Under år 2020 har denna sårbarhet visat sig i hur hårt gränshandeln drabbats av coronapandemin. För att minska risken för smittspridning har gränserna mot både Norge och Finland varit stängda under perioder, och gränshandeln har därför stått i princip still under flera månader. Statistik från SCB visar att dagligvaruhandelns försäljning i Sveriges gränshandelskommuner tappade 52 procent under andra kvartalet 2020 jämfört med samma period förra året. Kommunerna som gränsar mot Norge har haft det tuffast – där minskade dagligvaruhandeln med 56 procent, medan dagligvaruhandeln i kommunerna som gränsar mot Finland minskade med 21 procent. Längs svensk-norska gränsen sticker Strömstad ut med ett oerhört kraftigt tapp om 82 procent. I Haparanda vid svensk-finska gränsen minskade dagligvaruhandeln med 27 procent. Även sällanköpsvaruhandeln har upplevt kraftiga tapp.

Kommuner med ett högt försäljningsindex, det vill säga ett stort inflöde av konsumenter från andra kommuner, har kunnat bygga upp sitt butiksbestånd med fler och större butiker utifrån förväntningen att försäljningen kommer vara större än vad det befolkningsmässiga underlaget faktiskt medger. Detta är riskfyllt, eftersom inflödet av konsumenter är beroende av flera faktorer som kommunerna inte själva kan kontrollera, exempelvis skatter och reserestriktioner. Den svensk-norska gränshandeln grundar sig i prisskillnaderna mellan länderna på vissa typer av dagligvaror, men om Norge slopar de höga skatterna och dessa prisskillnader inte längre existerar kommer många norrmänn inte längre ha en lika stor anledning att åka hela vägen över gränsen för att handla. Dessutom är gränshandeln ju beroende av att det faktiskt går att åka över landsgränserna. Därför är framtiden för gränshandelskommunerna osäker – kommer de blomstra eller kommer kommunerna kännetecknas av konkurser, arbetslöshet och tomma butikslokaler?

SCB:s kartläggning över regional omsättningsstatistik hittar du här.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Coronakrisen formar framtidens butikslandskap

Starten på det nya decenniet blev omvälvande för detaljhandeln. I mars började oron för det nya coronaviruset ta fart på riktigt i de nordiska länderna och hyllorna i svenska matbutiker gapade tomma efter att konsumenter bunkrat upp med toapapper, pasta och konserver. I mitten av mars slog Folkhälsomyndigheten fast att Sverige hade samhällsspridning av viruset. De införde begränsningar för folksamlingar och rekommenderade folk som hade möjlighet att jobba på distans för att minska smittspridningen.

Under de senaste tre månaderna har kundflöden och köpbeteenden förändrats drastiskt på grund av konsumenters rädsla att själva bli smittade eller att smitta andra. För vissa aktörer som redan hade det tufft, med låga kundflöden och bristande lönsamhet, har coronakrisen blivit droppen som fått bägaren att rinna över. Våren 2020 har kantats av konkurser. Joy, Flash, Dea Axelssons, Paradiset, Polarn O. Pyret och Brothers är bara några av de kedjor som gått i konkurs och därmed kan att försvinna från våra stadskärnor och köpcentrum. Många ligger dessutom i riskzonen: både MQ och Teknikmagasinet har ansökt om konkurs under våren med sedan räddats finansiärer, och Intersport har ansökt om företagsrekonstruktion. Det står redan nu klart att det kommer vara ett förändrat butikslandskap som möter oss på andra sidan av krisen. En undersökning av Svensk Handel som genomfördes i maj visade att hela 41 procent av detaljhandelsföretaget tappat mer än 30 procent av sin omsättning jämfört med samma period föregående år. Tillsammans med de likviditetsproblem som präglar en stor del av branschen finns det en stor risk att ännu fler företag tvingas kasta in handduken.


Dock finns det även ett flertal branscher som upplever kraftiga volymökningar på grund av det förändrade köpbeteendet. Särskilt gäller detta e-handeln, dagligvaruhandeln, apotekshandeln och bygghandeln. E-barometern för april 2020 visade att e-handeln växte med 44 procent* under april jämfört med samma månad föregående år, vilket är en konsekvens av att konsumenter undviker att besöka fysiska butiker. Dessutom har man nått en ny målgrupp som tidigare stått för en relativt liten andel av e-handelskunderna: de äldre, som rekommenderas att stanna hemma i så stor utsträckning som möjligt.
Dagligvaruhandeln har fått en skjuts av konsumenters bunkringsbeteende, men matbutiker som ligger i city- eller gränshandelslägen går det desto sämre för. Det har varit glansdagar för apotekshandeln på grund av en ökad efterfrågan på läkemedel och apoteksvaror såsom handsprit och febertermometrar. Även bygghandeln har upplevd en ökad efterfrågan när folk stannar hemma och fixar i bostaden och trädgården. Det är ännu svårt att sia om när detaljhandeln kan återgå till något av ett normalläge, och vilket butikslandskap det är som kommer möta oss på andra sidan.

*Baserat på konsumenternas egna uppskattningar.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Kedjorna växer när butiksbeståndet krymper

Detaljhandeln genomgår just nu en strukturomvandling. Globalisering, digitalisering och automatisering förändrar branschen i grunden vilket påverkar hela branschen. En av de frågor som behöver belysas gäller butiksbeståndet – hur ser det ut och hur förändras utbudet inom den fysiska handeln?

HUI konstaterar att butiksbeståndet krymper samtidigt som kedjorna har fått en allt större andel på marknaden. Butiksantalet minskade från 35 953 till 33 688 mellan 2017 och 2018, vilket innebär en nettominskning på cirka sex procent. Samtidigt ökade kedjornas andel av beståndet under perioden, från 56 till 61 procent. Detta innebär alltså att det är framförallt fristående butiker, bland annat mindre klädaffärer, som har stängts ner till följd av detaljhandelns förändrade struktur.

Kedjorna har dessutom fått en mer dominerande ställning inom handeln sett till omsättning. Inom exempelvis dagligvaruhandeln står de för 90 procent av omsättning och 61 procent av butikerna. Inom övriga områden finns en trend av ökad kedjekoncentration inom branscher med negativ eller
stagnerande omsättningsutveckling. Anledningen är att kedjorna har, till skillnad från de fria handlarna, kapital och skalfördelar som möjliggör en viss uthållighet. Mindre butiker har helt enkelt inte råd med den kostsamma strukturomvandlingen och tvingas stänga ner i högre utsträckning än
kedjorna.

Avslutningsvis är detaljhandeln i Sverige idag en komplex bransch vars uppsjö av aktörer karaktäriseras av stor mångfald och gemensamma drag. Ett exempel på mångfald kommer från klädbranschen som riktar sig till konsumenternas differentierade preferenser via en bredd av butikskoncept. Ett exempel på likriktning finns i livsmedelshandeln som huvudsakligen når konsumenten genom kedjeaktörer. Det finns skäl att misstänka att butiksbeståndet kommer karaktäriseras mer av homogenitet om trenden fortsätter i samma riktning som i dagsläget. Detta kan ta sig uttryck i att befintliga butikskoncept blir mer snarlika eller att färre unika koncept etableras, en trend som har börjat visa sig redan idag.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

E-handelsföretagen samlas i storstäderna

E-handeln har på många sätt förändrat detaljhandeln. För tio år sedan var det en marginell företeelse men idag står den för en tiondel av all försäljning i den svenska detaljhandeln. Däremot har den påverkat mer än bara försäljningssiffrorna; e-handeln påverkar även sysselsättningens struktur. För att få en helhetsbild av dess framfart har HUI på uppdrag av Handelsrådet mätt e-handelns regionala närvaro.

Kartläggningen visar att det finns stora skillnader runt om i landet. E-handelsnäringen är i hög grad koncentrerad till storstadsregionerna och Skåne där tre fjärdedelar av den sammanlagda sysselsättningen inom e-handel återfinns. Dessutom finns även höga jämförelsetal i exempelvis Uppsala och Jönköpings län. I Uppsala, med närhet till storstadsregionen Stockholm, har ett antal tunga aktörer etablerat sina verksamheter. I Jönköpings län står de stora kedjorna för nästan hälften av all e-handelssysselsättning.

Det finns ett flertal anledningar till att aktörerna är koncentrerade till vissa geografiska platser. För det första ställer e-handeln krav på ny kompetens, ny teknisk expertis och välfungerande lagerlösningar. Ett förändrat kompetensbehov medför alltså koncentration till vissa noder där dessa krav tillgodoses. För det andra finns även givna geografiska fördelar med att placera verksamheten närmare kunden, alltså omkring storstäderna där många bor. Det finns även skäl att tro att denna utveckling kommer fortsätta i takt med att sektorn mognar, framförallt när stora kedjor vidareutvecklar sin onlineverksamhet.

Trots att butikskoncentrationen i storstadsregionerna väntas öka i framtiden finns goda möjligheter för kommuner och lokala beslutsfattare att påverka e-handelns närvaro. Lokala e-handelskluster är i stor utsträckning ett resultat av ett målmedvetet och proaktivt arbete för att skapa förutsättningar för ehandelsnäringen. Att detta agerande är ett framgångskoncept blir tydligt i exempelvis Eskilstuna, där ett antal stora aktörer har etablerat sig. De slutsatser som kan dras från intervjuerna är att e-handelsföretagen värdesätter snabb respons, tillhandahållande av resurser och tydliga processer från kommunerna. Det går med säkerhet att konstatera att inför framtiden behöver medvetenheten kring e-handel och logistik bli större runt om i Sveriges kommuner i takt med att handeln digitaliseras.


Ta del av rapporten här för att läsa mer om e-handelns regionala närvaro.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Stark norsk gränshandel i Bohuslän och Värmland

Gränshandeln mot Norge är ett fenomen som har växt kraftigt under lång tid. Denna form av så kallad shoppingturism drivs främst av den lägre prisnivån på den svenska sidan av gränsen som lockar norrmännen. Det är de stora prisskillnaderna på livsmedel, alkohol och tobak länderna emellan som driver konsumtionen till Sverige. Även handeln med specialvaror såsom beklädnad och fritidsvaror är stark på de större gränshandelsplatserna, men det är framför allt billiga dagligvaror som lockar norsk köpkraft.

Prisskillnaderna har sitt ursprung i valutaskillnader, men framför allt punktskatter på till exempel socker samt olika tullar för att skydda inhemsk produktion. Förändringar i valutakursen bidrar dock till att göra det mer attraktivt för norrmännen att handla i Sverige, då skillnaden mellan den svenska och norska kronan har minskat under de senaste tio åren. Antalet gränshandelsrelaterade dagsresor från Norge till Sverige har i sin tur ökat med över 30 procent under motsvarande period*. I takt med att den norska kronans värde har minskat, har alltså gränshandelsresorna ökat.

Inte bara livsmedel, alkohol och tobak är eftertraktade varor bland de norska besökarna utan även godis är en populär inköpsvara. Detta har aktualiserats ytterligare under de senaste åren i och med att den så kallade ”sukkeravgiften” (sockerskatten) på choklad- och sockervaror höjdes kraftigt under 2018, vilket troligtvis har bidragit till ytterligare ett uppsving för godisförsäljningen över gränsen. Sockerskatten har dock sänkts igen under 2019.

Även om gränshandeln är spridd längs hela den norsk-svenska gränsen är merparten av gränshandeln mot Norge koncentrerad till ett fåtal kommuner. Framför allt Strömstad, Eda och Årjäng är kommuner med en stark gränshandelsnärvaro. Här omsätter den lokala handeln flera gånger mer än rikssnittet. Tydligast sticker Strömstad ut med över tio gånger högre omsättning än rikssnittet. En stor del av förklaringen bakom handelns starka position i dessa kommuner är goda kommunikationer med större befolkningskluster på andra sidan gränsen. Samtidigt förekommer det också gränshandel på andra platser längs gränsen, till exempel Dalarna, Härjedalen, Jämtland och Lappland. Framöver är utvecklingen beroende av vad som händer med de punktskatter och tullar som finns på den norska sidan. Så länge dessa kvarstår lär gränshandeln fortsätta locka norrmännen till
Sverige för att handla.

*SSB, Statistisk Sentralbyrå Norge


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Traditionell dagligvaruhandel allt mer utsatt

Dagligvarubutiken är kärnan på många handelsplatser, men branschen behöver rusta sig inför en framtid där den välsorterade dagligvarubutikens dominans inte längre är självklar. Ett stort sortiment och befolkningstillväxt kommer i framtiden inte att vara automatiska framgångsfaktorer när konsumenternas köpbeteende förändras.

Dagligvaruhandeln är den överlägset största branschen inom detaljhandeln och står för runt hälften av omsättningen. Den är samtidigt den minst digitaliserade branschen med en e-handelsandel om 2 procent. Den låga digitaliseringsgraden bidrar till att den fysiska dagligvaruhandeln i mångt och mycket fortsätter att växa som tidigare, medan sällanköpsvaruhandelns tillväxt numera äts upp av e-handeln.

Dagligvaruhandeln säljer dock inte bara livsmedel, utan även andra varor som apoteksvaror, kosmetika, tobak, hälsokost och kem-tekniska produkter. Dessa varor är sådana som traditionellt sett stått för högre marginaler och bidragit till bättre lönsamhet när priserna på livsmedel pressas nedåt, men säljs nu i allt högre utsträckning via renodlade e-handlare och utsätts därmed för prisjämförelsesidornas transparens. E-handeln med apoteksvaror har exploderat, med en digital försäljningsandel som på kort tid växt till en tiondel av branschens totala omsättning. Här pågår omställningen redan i dagsläget och de varor som är lättast att transportera via traditionella logistikvägar är också de varor där försäljningen enklast kan digitaliseras. Dagligvaruhandeln utsätts även för konkurrens från de renodlade lågprisvaruhusen som expanderat kraftigt i Sverige under de senaste åren, och då främst inom kem-tekniska produkter som schampo och tvättmedel. I många fall står numera dagligvaruförsäljningen hos lågprisaktörer som Rusta och ÖoB för betydande andelar.

Likaså mer traditionella non-foodvaror som husgeråd och beklädnad har historiskt stått för en betydande andel av försäljningen inom dagligvaruhandelns större butiksformat. Andelen non-foodförsäljning i relation till den totala dagligvaruförsäljningen har dock minskat under de senaste åren. Troligtvis har den specialiserade heminrednings- och modehandeln fångat upp en hel del av den sällanköpsvaruförsäljning som tidigare skett i stormarknaderna.

Matbutikerna angrips också på ytterligare en front i och med att måltidsmarknaden växer kraftigt. Konsumtionen har med tiden allt mer förskjuts från livsmedel som måste beredas till färdiglagade måltider i restauranger och caféer. Dagens konsumenter värdesätter tid och enkelhet, och det finns således risk för att matbutikerna blir omsprungna av kvarterskrogen när det kommer till försäljningen av färdiga måltider.

Den fysiska dagligvaruhandeln växte med 3 procent under 2018 enligt HUI:s kartläggning Handeln i Sverige, mycket tack vare god befolkningstillväxt på de lokala marknaderna. Sammantaget står dock de stora dagligvarukedjorna inför utmaningar på sikt när sortimentet angrips på flera fronter. Trots branschens relativt låga digitaliseringsgrad finns läxor att lära av utvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln, där strukturomvandlingen hunnit längre.

Förberedelserna inför omställningen mot en mer digitaliserad dagligvaruhandel bör ske redan idag, genom identifiering av vilka varukategorier som är känsliga för förändrat konsumentbeteende. Särskilt den traditionella stormarknaden, som länge fungerat som handelsplatsens ankare, kommer att behöva se över dagens omfattande ytor för att anpassa sitt erbjudande inför framtiden. E-handeln växer och livsmedelshandeln blir allt mer befolkningsnära, kommer då konsumenterna vara villiga att fortsätta besöka den externa stormarknaden även på sikt?

Detta bör dagligvaruhandeln förbereda sig inför:

Befolkningstillväxt innebär inte per automatik större kundunderlag

Minskad benägenhet bland konsumenterna att åka långa avstånd för att handla

Tuffare konkurrens från specialiserade e-handlare i kategorier med hög marginal

Butiker i storformat kan behöva omforma befintliga ytor


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Störst butiksutbud i svenska städer

I Sverige finns det cirka 36 000 fysiska detaljhandelsbutiker enligt den definition som används av HUI Research i rapporten Handelns struktur och utveckling. Det innebär alltså att på tiotusen personer i Sverige går det cirka 36 butiker med hänsyn taget till befolkningens storlek. Situationen ser dock väldigt olika ut från kommun till kommun. Mönstret skiljer sig i vissa fall ganska kraftigt åt beroende på vilken typ av region som studeras.

Pendlingskommuner nära städer har ett snitt på cirka 30 butiker per 10 000 invånare, medan större städer och storstäder har ett snitt på cirka 40 butiker per 10 000 invånare. Butikskoncentrationen är alltså högre i städer än i omkringliggande regioner. Det är således inte bara försäljningen och sysselsättningen som är koncentrerad till regioncentra, utan likaså antalet butiker. Ett särskilt tydligt exempel på denna företeelse är att antalet butiker per 10 000 invånare i Stockholms stad är ungefär 44 medan motsvarande siffra för Orsa i Dalarnas län är hälften så hög, 22 butiker per 10 000 invånare.

Vidare är antalet butiker i besöksnäringskommuner nästan dubbelt så högt, 69 per 10 000 invånare, jämfört med rikets genomsnitt. Detta då regioner med stor förekomst av turism har ett större köpkraftsunderlag, vilket också höjer konkurrensen av handlare som vill ta del av underlaget. Den lokala befolkningen gynnas således av inflödet av köpkraft då ett bredare utbud tillgängliggörs.

Den fysiska detaljhandeln i Sverige präglas alltså av mångfald, från Kiruna i norr till Ystad i söder går det att hitta butiker av alla slag och storlekar. Mångfalden till trots går det ändå att hitta mönster i vilka butiker som ligger var. Som så många andra verksamheter har butikshandeln en tendens att samlas i kluster och några av de största skillnaderna går därmed att hitta mellan kommuner som är föremål för in- respektive utpendling.


Spaningar

Här presenteras spaningar om utvecklingen och framtidsutsikterna inom olika områden av handeln.

Besökarnas betydelse för lokal handel

Handeln i svenska kommuner drivs till stor del av den lokala befolkningens konsumtion. Oftast genomför konsumenterna sina inköp på hemmaplan, men rör sig många gånger även över kommungränserna för att besöka regionens starka handelsdestination med ett större utbud av köpcentrum och handelsområden. Utöver detta finns även en kapitalstark grupp konsumenter som lägger omfattande summor i svenska butiker – turisterna. Turismen står för 12 procent av omsättningen inom svensk detaljhandel*, en andel som är betydligt högre i vissa delar av landet.

Totalt stod turismens konsumtion i Sverige för 317 miljarder kronor under år 2017. En avsevärd andel av denna konsumtion ägnas åt varuinköp – 30 procent av reskassan hamnade i svenska butiker**. Detta kan jämföras med de övriga huvudsakliga utgiftsområdena inom besöksnäringen i form av boende samt restaurang, som tillsammans står för ungefär lika stor andel som detaljhandeln, med 33 procent av reskassan.

Besökarna gynnar alltså de lokala näringarna, oavsett om det är svenska eller utländska turister. De utländska besökarnas konsumtion i detaljhandeln har dock växt betydligt kraftigare under den senaste tioårsperioden än motsvarandevis för de svenska. De utländska besökarnas varuinköp har sedan 2007 ökat med 78 procent, samtidigt som de svenska besökarnas varuinköp enbart har ökat med 2 procent under perioden.

Även om turister spenderar lika mycket på varuinköp som på boende och restaurang så tenderar detaljhandeln hamna i skuggan av dessa branscher, mycket tack vare att logi- och restaurangbranscherna i betydligt högre utsträckning är beroende av de tillfälliga besökarna. Faktum är dock att de tillfälliga besökarna gör tydligt avtryck i den lokala handeln i många svenska kommuner. Strömstad (981), Åre (197), Borgholm (109), Gotland (108) samt våra storstadsregioner är exempel på kommuner med starka försäljningsindex där turism i olika former ger betydande tillskott till handeln. Genom att arbeta aktivt mot kommunens besökare kan de lokala handlarna bättre ta tillvara på gruppens potential, vars köpkraft väntas öka ytterligare under de kommande tio åren***.

* Tillväxtverket, HUI Research
** SCB/Tillväxtverket
*** Svensk Handel