Lågprissegmentet fortsätter att växa. Under 2020 öppnade i snitt två lågprisbutiker per vecka i Sverige. Detta visar data från den senaste upplagan av Sveriges butiker, ett projekt som drivs av HUI på uppdrag av Handelsrådet och som tar tempen på det fysiska butiksbeståndets utveckling i Sverige. Lågprishandeln är ett växande segment där det sker många etableringar och få stängningar.

En av fem kedjebutiker som öppnade under 2020 var verksam inom lågprissegmentet.

Under 2020 stod lågprishandeln för 12 procent av kedjebutiksbeståndet*. Av de kedjebutiker som öppnade var 20 procent verksamma inom lågprissegmentet, vilket betyder att var femte butik som öppnade under 2020 var en lågprisbutik. Av de kedjebutiker som stängde var 6 procent verksamma inom lågprissegmentet. Det finns därmed en tydlig överrepresentation av lågprishandel bland butiksöppningarna och en underrepresentation bland butiksstängningarna.

Vilka aktörer driver tillväxten?

Någonting som definierar lågprishandelns expansion är att den är koncentrerad till ett fåtal aktörer. De fem kedjor som öppnade flest butiker stod tillsammans för nästan hälften av öppningarna inom segmentet. Lågpriskedjorna som öppnade flest butiker under år 2020 var Dollarstore, Lidl, Byggmax, Normal och Willys. Dessa aktörer öppnade tillsammans 46 butiker.

Lågpris inom dagligvaruhandeln

Inom den kedjedrivna dagligvaruhandeln är andelen lågprisbutiker något lägre än i detaljhandeln generellt. Andelen uppgick till 9 procent år 2020. Sett till omsättning tar lågprishandeln en betydligt större andel. Lågprissegmentets omsättningsandel inom den kedjedrivna dagligvaruhandeln uppgick till 17 procent år 2020.

Varför växer lågprishandeln?

Det finns många olika anledningar till att lågprishandeln växer. En av dem är att det är relativt vanligt att handla lågpris idag. Kunden som handlar i lågprissegmentet kan vara vem som helst och kundbasen utgörs både av kunder som av olika skäl vill handla lågpris och av kunder som av ekonomiska skäl behöver söka sig till lägre priser. Lågprisbutikernas framgång drivs alltså delvis av att konsumenter vill handla lågpris, exempelvis för att kunna finansiera premiumköp av andra varor. En annan anledning till lågprishandelns frammarsch är att andelen svenskar som lever med låg ekonomisk standard ökar. Över 15 procent av befolkningen i Sverige hade enligt SCB en låg ekonomisk standard år 2019, vilket motsvarar en ökning med 9 procent sedan 2011 då andelen var 13,9 procent. Detta i sin tur skapar ett behov av att söka sig till lägre priser, vilket leder kunden till lågprishandeln.

Vad kommer hända framåt?

Just nu befinner vi oss i oroliga ekonomiska tider med höjda boräntor, inflation och lägre reallöner – vilket betyder att kunderna får mindre pengar kvar att spendera varje månad.

Lågprissegmentet i dagligvaruhandeln väntas ta en större försäljningsandel på grund av det ekonomiska läget och de högre matpriserna, där konsumenter söker sig till billigare alternativ antingen genom att lägga om sin konsumtion till butiker inom lågprissegmentet eller till lågprisprodukter.

I sällanköpsvaruhandeln skulle lågprisaktörerna potentiellt kunna se en fortsatt uppgång framåt när kunderna får mindre pengar att röra sig med, men det skulle även kunna ge motsatt effekt där kunden blir mer restriktiv och inte vill spendera sina pengar i lågprishandeln på samma sätt som tidigare. Det är därmed en osäker tid som väntar för lågprishandeln där effekterna kan slå åt olika håll.

Följ lågprisbutikernas utveckling i Sveriges kommuner och län i kartverktyget eller läs mer om butiksstrukturen i Sverige.

*Kedjebutiksbeståndet består av butiker som tillhör en kedja. Som kedja räknas två butiker eller fler som tillhör samma aktör och där det för konsument tydligt framgår, exempelvis genom en gemensam logga, att butikerna hör ihop.